ââVĂ„r samlade bedömning Ă€r att takten i omstĂ€llningen fortfarande Ă€r för lĂ„g och den beslutade politiken Ă€r inte tillrĂ€cklig för att nĂ„ klimatmĂ„len. Tempot mĂ„ste öka, sĂ€ger Klimatpolitiska rĂ„dets ordförande Johan Kuylenstierna nĂ€r han presenterar rĂ„dets Ă„rliga granskning.
Sveriges utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser har börjat minska i nĂ„got högre takt Ă€n tidigare. Det framgĂ„r av den senast officiella statistiken, frĂ„n 2019, som visar en utslĂ€ppsminskning pĂ„ 2,4 procent. Men det Ă€r fortfarande lĂ„ngt frĂ„n de 6â10 procent per Ă„r, som krĂ€vs för att Sverige ska nĂ„ mĂ„let att ha noll nettoutslĂ€pp 2045. Och Sveriges klimatpolitik, sĂ„ som den ser ut i dag, rĂ€cker inte hela vĂ€gen fram.
TillfÀllig minskning
Under fjolÄret syntes i och för sig en kraftig minskning av klimatutslÀppen i bÄde Sverige och övriga vÀrlden. Men det var en tillfÀllig effekt av pandemirestriktionerna, som inte berÀknas ge nÄgon mÀrkbar pÄverkan pÄ den globala temperaturhöjningen.
Pandemin kan dock ge unika möjligheter till en lÄngsiktig klimatomstÀllning beroende pÄ hur ÄterhÀmtningsstöden utformas, skriver Klimatpolitiska rÄdet. Det Àr ett budskap som Àven FN, VÀrldsbanken och Internationella energiorganet har upprepat flera gÄnger under pandemin.
BerÀkningar visar att vÀrldens lÀnder redan i slutet av förra sommaren sammanlagt hade satsat mer Àn motsvarande 120 biljoner kronor pÄ olika stimulanspaket i spÄren efter pandemin. Studier visar att det skulle rÀcka att investera en tiondel av den summan per Är i energiomstÀllningar för att klara Parisavtalets mÄl.
à rets rapport fokuserar dÀrför pÄ regeringens ÄterhÀmtningspolitik.
ââDĂ€r har man inte utnyttjat de möjligheter som faktiskt finns i dag, sĂ€ger Johan Kuylenstierna.
"Tio procent vÀldigt lite"
Enligt rapporten bedöms endast 10 procent av regeringens ÄterhÀmtningsprogram kunna bidra positivt till att nÄ klimatmÄlen pÄ lÄng sikt. I flera EU-lÀnder finns en mycket tydligare koppling mellan ÄterhÀmtningspaketen och klimatmÄlen, och för att fÄ full tillgÄng till EU:s ÄterhÀmtningsfond mÄste minst 37 procent av ÄtgÀrderna klassas som gröna.
ââVi menar att tio procent Ă€r vĂ€ldigt lite, sĂ€ger rĂ„dets vice ordförande Cecilia Hermansson.
ââMan hade kunnat koppla betydligt mer av Ă„terhĂ€mtningsbudgeten till olika typer av investeringar i exempelvis elektrifiering, ny teknik och för att stödja de insatser som görs inom nĂ€ringslivet med forskning och utveckling. DĂ€r ser vi att andra lĂ€nder gĂ„r mycket snabbare fram, tillĂ€gger Cecilia Hermansson.
Rapporten innehÄller Àven rÄd för hur klimatpolitiken kan stÀrkas framöver. Det kanske mest centrala Àr att klimatfrÄgan mÄste fogas in bredare i flera politikomrÄden. I dag saknas till exempel formuleringar om klimatpÄverkan i det finanspolitiska ramverket.
Ăndrade tillstĂ„ndsprövningar
RÄdet föreslÄr dÀrför att den översyn av det finanspolitiska ramverket som Àr planerad till 2025 ska tidigarelÀggas, sÄ att miljömÀssig hÄllbarhet och klimatpÄverkan skyndsamt kan lÀggas in bland de riskfaktorer som ska bedömas.
Ett annat omrÄde som lyfts fram Àr tillstÄndsprövningar, som enligt rapportförfattarna kan vara sÄ tidskrÀvande att investeringar i olika projekt och innovationer blir hÀngande i luften.
ââDet kan handla om utbyggnad av vindkraft eller satsningar pĂ„ nya elnĂ€t. NĂ€r det gĂ€ller tillstĂ„ndsprövningar enligt miljöbalken sĂ„ Ă€r klimatfrĂ„gan inte integrerad i portalparagrafen. Det mĂ„ste Ă„tgĂ€rdas, och det har vi pĂ„talat tidigare, sĂ€ger Johan Kuylenstierna.