Jossan och Mona har moppefeber

Precis som i Karin Boyes berömda dikt är det resan som är målet – att äga moped är synonymt med att brumma fram i maklig fart.

–  De ska vara roliga och bekväma att köra. En moppe är ingen prydnad, säger Jossan.

Tillsammans har hon och frun Mona skaffat sig en imponerande samling mopeder, från främst Crescent och Nymans Verkstäder som tillverkaren hette innan.

–  Jag räknade dem nyligen och det handlar om ungefär 100 stycken, mest så kallade Raketer.

Färdmedel

Allt började för nästan 20 år sedan när paret flyttade ut på landet utanför Umeå. När Mona var på jobbet som lackerare på Volvo i Umeå behövde Jossan kunna ta sig till affären. ”Skaffa dig en moped”, sa Mona till henne.

–  Jag gillade idén men kände direkt att jag ville ha en äldre modell – en ny kändes "ocharmig", säger Jossan.

Hon hittade en röd och vit Crescent 1149 på Blocket och köpte den osedd. Sedan var det klippt.

–  Det var ju så fruktansvärt roligt att köra! Man puttrar på i lagom fart, man hinner se omgivningarna, man känner alla dofter – det är bara magiskt. Ganska snart ville Mona ha en också, säger Jossan och skrattar.

Det blev en Crescent Skoterett -64, och Jossan märkte att det var roligt att skruva, putsa och greja med dem. och när hon letade delar dök det upp andra lockande objekt. En värld av mopeder öppnade sig.

–  Eftersom vi har en stor lada på gården har vi plats. Först tänkte vi att det kunde vara roligt att ha en i varje färg av en viss modell. Men då insåg vi inte att det kom nya varje år, alla i nya, unika nyanser.

Moppe-virtuous

Samlingen växte. Liksom Jossans kunskap. Det är få som slår henne på fingrarna när det gäller mopedkunskap. Hon skriver regelbundet artiklar i ämnet och hennes sajt Raketsport är ett välbesökt forum för entusiaster. Ladan hemma på gården har i det närmaste förvandlats till ett museum. Mona och Jossan tar emot besökare efter överenskommelse.

Utmaningen är att hitta objekt så nära originalskick som det går, till ett bra pris.

– När vi köpte som mest var priserna helt annorlunda. Det har hänt något bara de senaste åren. Jag upplever att mopeden har fått högre status som nostalgiobjekt, säger Jossan.

Nu fokuserar de på att färdigställa de mopeder som de har. Och att köra dem. För även om samlandet ger mål och mening, är det färden som är mödan värd.