Exakt hur försvaret ska stötta mÄste parterna sjÀlva komma överens om. Men det kan bland annat handla om analyskapacitet, it-forensisk kapacitet, tekniska undersökningar av sprÀngmedel och transporter med helikoptrar, enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M).
TT: Har Försvarsmakten mycket personal att avvara?
ââDet Ă€r en bedömning som mĂ„ste göras konkret mellan Polismyndigheten och Försvarsmakten, sĂ€ger Strömmer.
ââNĂ€r det handlar om analyskapacitet finns det resurser som polisen skulle ha stor glĂ€dje av i det hĂ€r kritiska lĂ€get för den inre sĂ€kerheten, men det Ă€r upp till myndigheterna att utforma stödet.
Operativ effekt
TT: Polisen har sjÀlva 35 000 anstÀllda, har de undersökt om kapaciteten finns i den egna organisationen?
ââI det lĂ€ge vi nu befinner oss handlar det om att mobilisera de resurser som finns i Sverige för att kunna bidra till att fĂ„ ett stopp pĂ„ den grova kriminalitetens utbredning, sĂ€ger Strömmer.
Uppdraget ska redovisas i ett första steg till regeringen i april, och slutredovisas nÀsta höst. Men Strömmer framhÄller att redovisningen inte Àr poÀngen med uppdraget, utan att ett intensifierat samarbete ska inledas omedelbart.
TT: NÀr kan det hÀr fÄ operativ effekt?
ââSom jag förstĂ„r det har polisen och försvaret redan inlett överlĂ€ggningarna. Jag har gott hopp om att resurssĂ€ttningen ska spela en operativ betydelse för polisen i nĂ€rtid.
Risker för sÀkerheten
Försvarsmakten stÄr sjÀlv inför stora utmaningar kopplat till kriget i Ukraina och det ökade sÀkerhetshotet frÄn frÀmmande makt. Men Gunnar Strömmer anser att det gÄr att kombinera.
ââDet gĂ„r att leverera ett innehĂ„ll som bĂ„de lĂ„ter sig förenas med Försvarsmaktens uppdrag och som innebĂ€r ett rejĂ€lt tillskott resursmĂ€ssigt till polisen i det kritiska lĂ€ge vi nu befinner oss i nĂ€r det gĂ€ller brottsligheten.