Säpo stärks för att möta säkerhetshot

Säkerhetsläget i Sverige har försämrats på senare tid. Bland annat bedöms risken för terrorattacker ha ökat till följd av koranbränningarna och terrorhotnivån har höjts från nivå 3 till 4. Dessutom pågår desinformationskampanjer i syfte att skada svenska intressen.

– Vi måste möta det här hotet resursmässigt med förstärkningar av säkerhetspolisen (Säpo), säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Stoppa terrorism

Regeringen föreslår därför i sin budgetproposition mer pengar till Säpo. År 2024 läggs 339 miljoner kronor, varav 180 miljoner är en ny satsning, till innevarande års anslag på 2,11 miljarder kronor.

Pengarna ska användas till att stärka Säpos operativa förmåga, bland annat genom att rekrytera personal. Framför allt ska arbetet mot spionage och terrorism vässas. Dessutom ska skyddet av den centrala statsledningen stärkas och Säpos tekniska förmåga öka.

Fram till 2026 planerar regeringen att öka Säpos budget med 33 procent jämfört med i år, till 2,8 miljarder kronor.

Fler poliser

Polisens budget föreslås öka från drygt 37 miljarder i år till nästan 40,8 miljarder 2024. Den anslagshöjningen har dock funnits med i statsbudgeten sedan tidigare. Någon ny satsning på polisen presenterades inte på regeringens pressträff på torsdagen. Polismyndigheten hade inte heller begärt mer pengar för nästa år.

Polisen kan dock räkna med att myndighetens budget fortsätter att öka med 10 miljarder fram till 2026.

Målet är att till slutet av 2024 ha vuxit till 38 200 polisanställda. I somras fanns cirka 37 500 polisanställda, varav nästan 23 300 poliser. Efter att det målet är nått ska antalet poliser växa med ytterligare flera tusen för att Sverige ska nå samma polistäthet som EU-snittet.

21 miljarder

Regeringen siktar på att hela rättsväsendets budget ska öka från 69 miljarder till 90 miljarder 2026.

– Vi värnar hela rättsväsendet. Alla aktörer måste finnas med i satsningen, säger Strömmer.

Förutom polisen får Kriminalvården en stor del av det tillskottet för att få fram fler fängelseplatser, men även till exempel Åklagarmyndigheten och domstolarna kan räkna med höjda anslag.

– Det här är nödvändiga utgifter för att ge trovärdighet åt att vi lägger om politiken, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

– Man kan inte prata fram ny lagstiftning eller att fler som begår brott hamnar i fängelse. Det är nödvändigt att också betala för detta.