– Jag tror att vi om några dagar ska klara att få ut de lokalanställda med familjer. Vi har redan fått ut ett antal svenskar, säger utrikesminister Ann Linde (S) till Ekot.
När Sveriges utsända personal evakuerades från ambassaden i Kabul i söndags blev de lokalanställda afghanerna kvar.
Utrikesdepartementet (UD) har tidigare inte velat ange hur många de är, men Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik uppger att han fått en lista med 41 lokalanställda på ambassaden.
De och deras familjer står nu närmast på tur att flygas ut från Afghanistan.
Största utmaningen
Den stora utmaningen är, enligt Ribbenvik, hur personer som ska evakueras ska kunna ta sig ut till flygplatsen i Kabul. Vägen dit kontrolleras av talibanerna.
Ribbenvik nämner att ett stort australisk flygplan lämnade Kabul med bara 26 personer och att Tyskland bara fick med sig sju i onsdags.
Den militära delen av Kabuls flygplats kontrolleras däremot av amerikansk militär.
På Ekots fråga hur personer med afghanska pass ska kunna ta sig in till flygplanen svarar utrikesminister Linde.
– Det clearar vi med personal på flygplatsen, säger hon.
Försvarsmakten har baserat ett Herkulesplan i Afghanistans närområde för att i Kabul snabbt kunna plocka upp de afghaner som arbetat för Sverige.
Därutöver finns i området tre transportflygplan av typen C17 som Sverige äger tillsammans med andra länder.
Det finns också ett internationellt samarbete som gör att afghaner som ska ges skydd i Sverige kan få plats på andra länders flyg.
Oklart antal
Varken UD eller Migrationsverket har personal på plats i Kabul. Däremot har verket skickat personal till en plats Afghanistans närområde. På den platsen kan de evakuerade byta plan för vidare transport till Sverige.
Hur många personer sammanlagt från Afghanistan som Migrationsverket planerar för att kunna ta emot som kvotflyktingar vill inte Ribbenvik gå in på.
– Jag kan ju säga att vi tar höjd för mycket mer än vad jag tror det kommer att bli. Det är bättre att ta i, säger han.
Utöver de 41 lokalanställda på ambassaden och deras familjer har Försvarsmakten tagit fram en lista. Den består av cirka 300 namn på afghaner som skulle kunna vara aktuella för evakuering, bland annat tidigare tolkar.
De har antingen varit anställda av Försvarsmakten mellan 2006 och 2014 eller arbetat för den svenska militära insatsen, men haft en annan arbetsgivare.
Ribbenvik tror dock att många av Försvarsmaktens omkring 300 namn kanske inte längre är aktuella för evakuering.
– De kanske inte ens är i Kabul. De får ju ta sig dit själva, vi har ingen personal på marken som vi hade 2014, säger han.
Även många svenskar som befinner sig i Afghanistan kan behöva hjälp med att lämna landet. Utrikesministern uppger för Ekot att listan med svenskar i landet nu vuxit till omkring 400 personer.
Fönstret kan stängas
Ribbenvik framhåller att det just nu finns ett fönster som möjliggör evakuering, men som snart kan komma att stängas. Amerikansk militär kontrollerar för närvarande den militära delen av Kabuls flygplats och ser till att flygtransporter kan ske.
De afghaner som tas till Sverige ska få skydd som kvotflyktingar. Migrationsverket har redan kontaktat de kommuner där kvotflyktingarna kommer att få bo.
Oppositionen har kritiserat regeringen för att ha varit saktfärdig när det gäller att hjälpa tolkar och andra lokalanställda ut ur Afghanistan. Oro finns för att de ska utsättas för repressalier av talibanerna.
Migrationsminister Morgan Johansson (S) uppgav på torsdagen i utskottssammanträde i riksdagen att det i förra veckan fanns en plan klar för att evakuera lokalanställda afghaner från Kabul. De skulle ha flugits ut i tisdags och på torsdagen i denna vecka.
Men Kabuls fall i helgen satte stopp för de planerna.
Johansson avfärdar kritik från Moderaterna om att han tidigare inte skulle ha varit intresserad av att hjälpa de lokalanställda i Afghanistan.
– Det har pågått ett arbete som vi inte kunnat berätta om tidigare, säger han.