– De personer vi ser behov av att lyssna på är personer som är djupt involverade i den organiserade brottsligheten och vi har mycket konkreta uppgifter som skiljer dem från andra personer, eller personer som de umgås med som inte är involverade, säger Johan Olsson, chef för polisens nationella operativa avdelning, Noa, i Ekots lördagsintervju.
Polisen har sedan april förra året möjlighet till hemlig dataavläsning, men det kräver en konkret brottsmisstanke. Men polisen vill även kunna avlyssna i preventivt syfte, alltså utan att det finns någon konkret misstanke om brott.
Domstol avgör
Vem som ska få avlyssnas ska dock inte avgöras av polis eller åklagare, anser Johan Olsson:
– Den avgränsningen ska alltid göras av en oberoende domstol.
Regeringen tillsatte nyligen en utredning om utökade möjligheter till hemliga tvångsmedel.
Kan inte sluta
De senaste åren har polisen genom internationellt samarbete fått tillgång till avlyssnat material från flera krypterade kommunikationstjänster som kriminella inom grov organiserad brottslighet använt. Det har fram tills nu lett till 500 gripanden, enligt Ekot.
– Det som är viktigt är att rikta in sig på saker där det är svårt för motståndaren att anpassa sig. Vissa saker kan de inte sluta göra, därför är kommunikation ett viktigt område. Organisation förutsätter kommunikation, säger Johan Olsson.
– Vi har också sett vilka resultat vi får när vi kommer innanför det vi ofta kallar deras beslutscirklar, när vi kan se dem som planerar och utför det här våldet. När vi kommer dit, kommer vi åt kärnan av problemet, fortsätter han.