Coronapandemin har pĂ„verkat alla delar av samhĂ€llet â och nu Ă€ven avloppen. Plasthandskar, munskydd och desinficerande vĂ„tservetter spolas ner och stĂ€ller till problem nĂ€r de fastnar i reningsverken, vilket Gefle Dagblad först rapporterade om.
Ăven i övriga Sverige syns samma trend, berĂ€ttar Anders Finnson, miljöexpert pĂ„ branschorganisationen Svenskt vatten.
ââEn del medlemmar har lagt mĂ€rke till det hĂ€r. Visst kan det ha dykt upp ett par fulspolade gula diskhandskar nĂ„gon gĂ„ng tidigare, men engĂ„ngshandskar och munskydd har vi inte sett förut, berĂ€ttar han.
Förstör miljön
VÄtservetter dÀremot har spolats ner flitigt redan före pandemin, men nu verkar de ha Àndrat karaktÀr.
ââDet Ă€r förmodligen fĂ€rre vanliga tvĂ„lade och fler desinficerande nu. Vi har haft svĂ„rt att avgöra om mĂ€ngden vĂ„tservetter har blivit större generellt, men i till exempel Ăstersund har de sett fler.
Att det spolas ner skrÀp i avloppen Àr ett stort problem redan sedan tidigare. Cirka 15 000 ton skrÀp spolas ner i Sverige varje Är, enligt Svenskt Vatten. Det Àr allt ifrÄn tamponger till kondomer och nylonstrumpor, och de stÀller till stora problem sÄvÀl i reningsverken som i ledningarna och pumpstationerna.
ââDet kan bli stopp och pumparna kan gĂ„ sönder. Det kan ocksĂ„ bli stopp i mekaniken i reningsverket, och dĂ„ kan det bli sĂ„ att orenat avloppsvatten mĂ„ste slĂ€ppas ut medan man lagar den, sĂ€ger Anders Finnson.
SÄ utöver den en rent ekonomiska kostnaden för att rensa och laga tekniken blir det dessutom en miljömÀssig kostnad.
Kostar flera miljoner
SkrÀpet som spolas ner kostar svenskarna nÄgonstans mellan 10 till 30 kronor per person och Är, enligt Anders Finnson.
ââDet kanske inte lĂ„ter sĂ„ mycket, men för en stad med 100 000 invĂ„nare blir det en till tre miljoner kronor helt i onödan. Vi ser dessa nedspolningar som nedskrĂ€pning och vi arbetar nu för att producenter och importörer av dessa produkter fĂ„r stĂ„ för de extrakostnader som orsakas.
TT: Har pandemin förvÀrrat den hÀr utvecklingen?
ââVi har inte hört frĂ„n nĂ„gon medlem att det har varit vĂ€sentligt mycket mer stopp och mekaniska problem, men dĂ€remot sĂ„ ser vi en ny kategori som inte har sett förut. Ăkar den sĂ„ har vi och vattenmiljön förstĂ„s större problem framöver, sĂ€ger Anders Finnson.