Terrorexpert: Sverige sticker ut i Europa

Sverige sticker ut i Europa – dĂ€r terrorsituationen generellt har förbĂ€ttrats. Det sĂ€ger norska statsvetaren Jan Oskar Engene, expert pĂ„ europeisk terrorism. Samtidigt varnar han för att man som privatperson inte ska stirra sig blind pĂ„ terrorhotnivĂ„n i olika lĂ€nder.

Poliser med förstÀrkningsvapen patrullerar under Stockholms kulturfestival efter att terrorhotnivÄn höjts frÄn en trea till en fyra pÄ den femgradiga skalan. Arkivbild.

Poliser med förstÀrkningsvapen patrullerar under Stockholms kulturfestival efter att terrorhotnivÄn höjts frÄn en trea till en fyra pÄ den femgradiga skalan. Arkivbild.

Foto: Stefan JerrevÄng/TT

Terror2023-08-24 05:30
Alice Nordevik/TT

Lastbilsattentatet i Berlin 2016. Attacken mot tidskriften Charlie Hebdo i Paris 2015 och de samordnade terrordÄden i staden senare samma Är. Terrorattacken pÄ Drottninggatan i Stockholm 2017.

Under en tid drabbades Europa av mĂ„nga terrordĂ„d – men pĂ„ senare Ă„r har situationen förbĂ€ttrats, sĂ€ger Jan Oskar Engene, statsvetare vid universitetet i Bergen som skrivit en bok om terrorism i Europa.

– Bakgrunden till det Ă€r att kriget i Syrien pĂ„ ett sĂ€tt har gĂ„tt tillbaka och att vĂ€stlĂ€nder inte lĂ€ngre Ă€r i Afghanistan och Irak. Konflikterna dĂ€r vĂ€stlĂ€nder var med var nog drivande för radikalisering, vilket bĂ„de IS och al-Qaida utnyttjade i europeiska lĂ€nder, sĂ€ger han.

"Tyder pÄ konkreta planer"

Just dÀrför sticker den nuvarande situationen i Sverige ut, sÀger Jan Oskar Engene.

TT: Ur internationell synvinkel, hur allvarlig Àr situationen i Sverige nu?

– Det Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga utan att ha kĂ€nnedom om den konkreta informationen som terrorhotbedömningen beror pĂ„. Men sĂ„ vitt jag förstĂ„r sĂ„ sĂ€ger svenska myndigheter att de har avvĂ€rjt terrorattentat och det tyder pĂ„ att det Ă€r konkreta planer, sĂ„ det Ă€r nog ganska allvarligt, sĂ€ger han.

Sveriges terrorhotnivĂ„ höjdes nyligen frĂ„n tre till fyra pĂ„ en femgradig skala. Även Danmark ligger pĂ„ samma nivĂ„. Flera andra europeiska lĂ€nder, till exempel Norge och Storbritannien, ligger pĂ„ en trea.

SvÄrt att jÀmföra

Men Jan Oskar Engene anser att man ska vara försiktig med att jĂ€mföra, eftersom olika lĂ€nder kan anvĂ€nda sig av olika kriterier och metoder för att bedöma terrorhotet. Även nĂ€r det gĂ€ller ett enskilt land kan det vara vanskligt att fĂ€sta allt för mycket uppmĂ€rksamhet vid terrorhotnivĂ„n, sĂ€ger han.

– De Ă€r svĂ„ra att förhĂ„lla sig till för allmĂ€nheten. För en vanlig medborgare kan det vara svĂ„rt att förstĂ„ vad det innebĂ€r, vad betyder det att nivĂ„n ökar frĂ„n tre till fyra?

TT: Tycker du att allmÀnheten inte ska tÀnka sÄ mycket pÄ det?

– Ja, terrorism Ă€r ju ett form av politiskt redskap som önskar att pĂ„verka folk. SĂ„ jag tĂ€nker att man kan ju vĂ€lja att inte lĂ„ta sig terroriseras. Att uppföra sig som vanligt kanske Ă€r ett sĂ€tt att stĂ„ upp emot denna typen av hot, sĂ€ger Jan Oskar Engedal.

Fakta: TerrorhotnivÄerna i andra lÀnder

Storbritannien:

Storbritannien som helhet har för nĂ€rvarande en terrorhotnivĂ„ pĂ„ nivĂ„ tre pĂ„ en femgradig skala. Det definieras som att terrorhotet Ă€r betydande och att “en attack Ă€r trolig”. För Nordirland, som har sin egen bedömning för Nordirland-relaterad terrorism, Ă€r hotet allvarligt – en fyra pĂ„ den femgradiga skalan.

Danmark:

I Danmark har terrorhotet i flera Är klassats som en fyra pÄ en femgradig skala, vilket betyder allvarlig nivÄ. Enligt danska sÀkerhetspolisen PET betyder det att det finns ett erkÀnt hot samt att det finns kapacitet, avsikt och planering för terrorattentat.

Ӏven om den senaste tidens hĂ€ndelse har skĂ€rpt hotet inom nivĂ„ 4 finns det i nulĂ€get inte nĂ„gon grund för att höja hotnivĂ„n till mycket allvarligt, det vill sĂ€ga nivĂ„ 5”, skrev PET i en kommentar till TT pĂ„ torsdagen.

Norge:

Även Norge har en femgradig skala nĂ€r det gĂ€ller terrorhotnivĂ„er, men den strĂ€cker sig frĂ„n ett till X. NivĂ„ ett innebĂ€r att det inte finns nĂ„gon kĂ€nnedom om terrorhot, medan X innebĂ€r en “extraordinĂ€r hotsituation”.

I dagslÀget ligger den norska terrorhotnivÄn pÄ nivÄ tre, moderat terrorhot. Det definieras som att en eller flera aktörer kan ha förmÄga och vilja till att genomföra terror i Norge.

Finland:

Den finska skyddspolisen Supo gör bedömningen att terrorhotnivÄn Àr en tvÄa pÄ en fyrgradig skala, vilket innebÀr förhöjt hot.

“Det mest sannolika hotet om terrorattentat utgörs av enskilda individer och smĂ„grupper som stöder en högerextrem eller radikalislamistisk ideologi”, skriver den finska skyddspolisen Supo pĂ„ sin hemsida och tillĂ€gger att det pĂ„ kort sikt Ă€r osannolikt med attacker.

Frankrike:

Frankrikes sÀkerhetsprogram Vigipirate har tre nivÄer för terrorhot. I nulÀget ligger man pÄ nivÄ tvÄ som kallas höjd sÀkerhetsnivÄ, vilket innebÀr att det finns risk för attack.

NivĂ„ ett kallas vaksamhetsnivĂ„n och innehĂ„ller en rad sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder, bland annat övervakning av kollektivtrafik och offentliga platser. NivĂ„ tvĂ„, höjd sĂ€kerhetsnivĂ„, innebĂ€r att det Ă€r en hög eller till och med vĂ€ldigt hög risk för terrorattentat. ÅtgĂ€rder som Ă€r möjliga att vidta pĂ„ nivĂ„ tvĂ„ innefattar bland annat att skydda sĂ„rbara verksamheter, sĂ„ som flygplatser och trosinrĂ€ttningar.

Den tredje nivÄn Àr en tillfÀllig krishanteringsnivÄ som införs i samband med att en terrorattack sker, eller för att kunna identifiera ett konkret terrorhot.

“Terrorhotet kommer frĂ€mst frĂ„n islamistiska organisationer som Al Qaida (som tog pĂ„ sig ansvaret för attacken mot Charlie Hebdo den 7 januari 2015) eller Islamiska staten”, skriver franska regeringen pĂ„ sin hemsida.

Tyskland:

Tyskland har inga formella terrorvarningar, liknande mÄnga andra lÀnder i Europa.

“Situationen kan variera frĂ„n region till region, Ă€ven inom en stad kan risknivĂ„n variera. "VarningsnivĂ„er" ger en felaktig kĂ€nsla av att faran Ă€r densamma överallt. VarningsnivĂ„er kan ocksĂ„ bidra till att i onödan öka kĂ€nslan av otrygghet”, skriver det tyska inrikesdepartementet pĂ„ sin hemsida.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om
Sverige