Fler ska lockas till gymnasiets yrkeslinjer

Regeringen vill locka fler till gymnasiets yrkesprogram. Lockbetet Àr att alla linjer ska ge högskolebehörighet.
–Det behövs fler personer med yrkeskunnande, sĂ€ger skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S).

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) vill att alla yrkeslinjer pÄ gymnasiet ska ge behörighet till högskolan. Arkivbild.

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) vill att alla yrkeslinjer pÄ gymnasiet ska ge behörighet till högskolan. Arkivbild.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Utbildning2022-01-27 07:00

PÄ torsdagens regeringssammantrÀde klubbar regeringen ett lagförslag som innebÀr att alla yrkeslinjer ska ge grundlÀggande behörighet för att studera vidare pÄ högskola och universitet.

– Det ska göra detsamma om du lĂ€ser ett teoretiskt program eller ett yrkesprogram. Du ska ha grundlĂ€ggande behörighet, sĂ€ger skolministern till TT.

I dag lockar yrkesprogrammen inte tillrÀckligt mÄnga elever för att möta behoven av arbetskraft. Bristen Àr stor pÄ till exempel kockar, elektriker och undersköterskor. Ministern tror att en orsak Àr att mÄnga unga vÀljer teoretiska linjer för att kunna ha dörren öppen till eventuella studier lÀngre fram.

– Det Ă€r inte sĂ„ lĂ€tt att vĂ€lja nĂ€r man Ă€r 16. Men det hĂ€r blir en möjlighet att senare i livet kunna skaffa sig en akademisk utbildning, sĂ€ger hon om det nya förslaget.

Knixiga scheman

Alla elever pÄ yrkesprogrammen har i dag rÀtt att lÀsa in de kurser i svenska och engelska som ger högskolebehörighet. Men de mÄste sjÀlva vÀlja till Àmnena, vilket kan skapa praktiska problem.

Nu föreslÄr regeringen i stÀllet att Àmnena ska ingÄ frÄn start, och sÄ fÄr den som inte Àr intresserad av högskolebehörighet aktivt vÀlja bort dem.

– Det Ă€r inte sĂ„ lĂ€tt för de som vill vĂ€lja till Ă€mnen i dag. Man kanske Ă€r den enda i klassen som gör det, man kĂ€nner sig utanför och det blir knixigt med scheman, sĂ€ger Lina Axelsson Kihlblom.

Skolministern ser ett samband mellan lÄgt intresse för yrkesutbildningar och gymnasiereformen 2011, dÄ högskolebehörigheten avskaffades pÄ yrkesprogrammen. UngefÀr var tredje elev i gymnasieskolans Ärskurs 1 gÄr i dag ett yrkesprogram.

Nytt försök

Redan 2018 presenterade den dÄ rödgröna regeringen i stort sett samma förslag som nu lÀggs pÄ riksdagens bord. Men oppositionen var emot och förÀndringen genomfördes aldrig. De borgerliga partierna ansÄg att en bÀttre ÄtgÀrd vore att korta yrkesutbildningarna till tvÄ Är.

DÀrefter lÄg förslaget i frysboxen under tiden som januariavtalet mellan S, MP, C och L gÀllde.

Men nu finns inget januariavtal lÀngre, och S-regeringen gör ett nytt försök att fÄ förslaget genom riksdagen.

– Jag hoppas att den hĂ€r gĂ„ngen kommer det att gĂ„ som vi önskar. Vi har inte tid att jiddra med den hĂ€r frĂ„gan. Det Ă€r viktigt för Sverige just nu, sĂ€ger Axelsson Kihlblom.

Hon hÀnvisar till att bÄde Svenskt NÀringsliv, olika fackförbund och elevorganisationer vill ha förÀndringen som nu föreslÄs för yrkesprogrammen.

Fack och nÀringsliv gillar

Svenskt NĂ€ringsliv bedömer att Sverige riskerar att sakna 290 000 yrkesutbildade Ă„r 2035, om ingen förĂ€ndring görs.

"Att Äterinföra högskolebehörigheten pÄ yrkesprogrammen Àr viktigt för att fÄ fler elever att vÀlja ett yrkesprogram. Det Àr avgörande för att företag ska kunna hitta rÀtt kompetens. Vi vill att riksdagen nu ger förutsÀttningar för svenska företag att vÀxa och skapa jobbtillfÀllen", sÀger Magnus WallerÄ, chef för kompetensförsörjning pÄ Svenskt NÀringsliv, i en kommentar.

LO instÀmmer med sin motpart.

"Genom att Äterinföra behörigheten blir det en tydlig signal till elever och förÀldrar att yrkesprogrammen innebÀr möjligheter, bÄde pÄ kort och lÄng sikt. Alla partier som vÀrnar en stark svensk arbetsmarknad mÄste rösta för förslaget om grundlÀggande högskolebehörighet", sÀger LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin.

Fakta: SÄ ska yrkesprogrammen Àndras

I propositionen föreslÄs att alla nationella yrkesprogram i gymnasieskolan frÄn start ska innehÄlla de Àmnen, och i den omfattning, som krÀvs för att eleverna ska uppnÄ grundlÀggande behörighet till högskolan.

För att det ska vara möjligt utan att minska yrkesinnehĂ„llet ska ocksĂ„ programmens omfattning utökas, bĂ„de vad gĂ€ller gymnasiepoĂ€ng och garanterad undervisningstid. De utökas dĂ€rför frĂ„n 2 500 gymnasiepoĂ€ng till 2 700 eller 2 800 poĂ€ng.

LagÀndringarna föreslÄs trÀda i kraft den 1 januari 2023 och tillÀmpas första gÄngen pÄ utbildning som pÄbörjas höstterminen 2023.

KĂ€lla: Regeringen

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!