ââDet finns inget annat legitimationsyrke Ă€n lĂ€raryrket dĂ€r man kan jobba utan legitimation. SĂ„ lĂ€nge det Ă€r möjligt kommer vi naturligtvis att ha detta problem, sĂ€ger generaldirektör Peter Fredriksson till TT.
Skolverket har i olika sammanhang lyft behovet av att se över systemet. För Àven om skollagen stÀller krav pÄ legitimerade lÀrare sÄ finns ingen lÀgsta grÀns. En skola kan ha en minoritet legitimerade lÀrare, med ansvar för betygssÀttning, och en majoritet korttidsanstÀllda, olegitimerade lÀrare.
SÀrskolan, för elever med intellektuell funktionsnedsÀttning, har den absolut lÀgsta lÀrarbehörigheten. Trenden Àr negativ: LÀsÄret 2015/16 var behörigheten 21 procent. Detta lÀsÄr Àr den nere pÄ 12,3 procent. De kommunala sÀrskolorna ligger nÄgot högre, men de fristÄende sÀrskolorna har sÄ lÄg behörighetsgrad som 4,2 procent.
ââOm man ser elevernas bĂ€sta framför sig, har man all anledning att bli orolig och bekymrad. Ăr ambitionen att vi ska ha en likvĂ€rdig skola sĂ„ kan vi konstatera att vi inte har det, sĂ€ger Peter Fredriksson.
100 procent
Utöver sÀrskolan nÀmner han ocksÄ skolor i utsatta omrÄden, dÀr tidigare genomgÄngar visat att lÀrarbehörigheten Àr lÀgre Àn i mer vÀlbestÀllda omrÄden.
ââBristen pĂ„ behöriga lĂ€rare drabbar mer de elever som verkligen behöver undervisningsskickliga, legitimerade lĂ€rare, sĂ€ger Peter Fredriksson.
Mot den bakgrunden vore det behövligt att se över lagkraven, sÄ att inget annat Àn 100-procentig behörighet tillÄts, enligt Fredriksson.
ââFrĂ„gan behöver utredas, och det krĂ€vs en övergĂ„ngsperiod, men finns ett sĂ„dant lagkrav har man faktiskt inget annat att vĂ€lja pĂ„, sĂ€ger han.
"Komplext problem"
Skolminister Lotta Edholm (L) ser ocksÄ skÀl att se över om kraven ska skÀrpas, dock oklart nÀr.
ââAbsolut, det finns verkligen anledning att se över det. Men det Ă€r ett komplext problem. HuvudmĂ€nnen mĂ„ste ocksĂ„ jobba hĂ„rdare för att fĂ„ behöriga lĂ€rare till de skolor som behöver sĂ„dana allra mest, till exempel genom större lönedifferentieringar, sĂ€ger hon.
Det handlar vidare om att bygga ut speciallÀrarutbildningen, det vill sÀga den pÄbyggnadsutbildning som krÀvs för att vara behörig lÀrare i sÀrskolan. Lotta Edholm pekar ocksÄ pÄ att frÄgan om lÀrarbehörighet blir aktuell i friskoleutredningen, nÀr den fÄr nya direktiv.
ââDet fĂ„r aldrig vara sĂ„ att man gör en vinst genom att ha fĂ€rre behöriga lĂ€rare â det Ă€r oacceptabelt. Men jag kan inte sĂ€ga i dag om vi kan skĂ€rpa kraven generellt, eftersom det finns en sĂ„dan stor underliggande lĂ€rarbrist, sĂ€ger hon.
VĂ€xande skola
Skolverkets statistik visar ocksÄ att lÀrarbehörigheten i övriga skolformer ligger kvar pÄ ungefÀr samma nivÄer som tidigare. Att behörigheten inte ökar förklaras med att skolan vÀxer.
ââAntalet lĂ€rare har ökat över tid â bara de senaste tio Ă„ren har det tillkommit 20 000 lĂ€rare. Men det löser inte problemet, eftersom det Ă€r fler elever som ska fĂ„ undervisning och antalet undervisningstimmar ökat, sĂ€ger Peter Fredriksson.