Dan Holtstam, samlingsansvarig pÄ Naturhistoriska riksmuseet, berÀttar att fyndet Àr mycket ovanligt.
ââInte sedan 50-talet har man hittat en meteorit i samband med ett fall i Sverige, sĂ€ger han.
ââDet Ă€r en fantastisk hĂ€ndelse. Man fĂ„r tĂ€nka pĂ„ att den hĂ€r meteoriten har fĂ€rdats 400 miljoner mil ungefĂ€r innan den kom till oss. Ursprunget Ă€r asteroidbĂ€ltet bortom planeten Mars. De flesta jĂ€rnmeteoriter Ă€r lika gamla som solsystemet â 4,5 miljarder Ă„r. Det Ă€r inte mycket man kan se pĂ„ med egna ögon och ta pĂ„ som Ă€r Ă€ldre. Meteoriten Ă€r frĂ„n solsystemets begynnelse.
Enormt hög fart
Eric Stempels, astronom pÄ Uppsala Universitet, berÀttar att meteoritens ursprungsmassa nÀr den brakade in i jordens atmosfÀr, var nio ton.
ââDet verkar kanske konstigt att nio ton jĂ€rn försvinner i atmosfĂ€ren, men det gör det. Det som blev kvar Ă€r en 14 kilos klump plus splitter, sĂ€ger han till TT.
Vad hade meteoriten för hastighet nÀr den slog i marken?
ââEnormt hög fart. 150 meter per sekund eller 500 kilometer i timmen.
TT: DÄ ska man vara glad att den inte trÀffade nÄgon?
ââJa, men chansen att den trĂ€ffar nĂ„gon Ă€r sĂ„ otroligt liten. Vi mĂ€nniskor tar upp vĂ€ldigt lite plats pĂ„ jorden, sĂ€ger Stempels.
Efter himlafenomenet, som upplevdes av hundratusentals mÀnniskor i östra Svealand den 7 november, rÀknade Stempels ut det troligaste nedslagsomrÄdet för en meteorit.
Det var nÀra byn à dalen i Enköpings kommun och meteoritjÀgare flockades i omrÄdet.
SĂ„ gjordes fyndet
Andreas Forsberg och Anders Zetterqvist, tvÄ meteoritintresserade geologer frÄn Stockholm, var tvÄ av de hoppfulla. Efter ett par dagars letande hittade Anders Zetterqvist misstÀnkta spÄr i marken.
ââDet gick ytterligare nĂ„gon dag innan vi visste om det var ett meteoritnedslag eller om det var nĂ„got djur som hade varit dĂ€r och rivit. Men nĂ€r vi drog en magnet i spĂ„ret fastnade det lite metallflisor och dĂ„ förstod vi att det var nĂ„got som hade kommit ner dĂ€r, sĂ€ger Zetterqvist.
ââMeteoriten hade slagit ner och studsat vidare. NĂ„gon dag letade vi Ă„t ett hĂ„ll och en annan dag Ă„t ett annat hĂ„ll. Men till slut gav vi upp. Det var mycket folk som gick omkring dĂ€r och letade sĂ„ vi tĂ€nkte att det Ă€r nĂ„gon som redan har tagit den.
Men undersökningar av Naturhistoriska riksmuseet visade att fragmenten frÄn spÄret kom frÄn en jÀrnmeteorit och det gav Forsberg och Zetterqvist nytt hopp. Och den 5 december, 20 dagar efter att de funnit nedslagsplatsen, fick de lön för mödan.
Stack upp genom mossan
ââDet var Andreas som hittade den till slut. Och det var bara av en ren slump. Han gick genom omrĂ„det ungefĂ€r 70 meter frĂ„n nedslagsplatsen och fick syn pĂ„ den. Den stack upp genom mossan pĂ„ ett stĂ€lle, sĂ€ger Anders Zetterqvist.
TT: Hur var kÀnslan nÀr ni hittade den?
ââDet var jĂ€tteroligt, fantastiskt. Det Ă€r ju lĂ€ngesedan det hittades nĂ„gon meteorit senast i Sverige. Speciellt ocksĂ„ eftersom det Ă€r en jĂ€rnmeteorit. Bara nĂ„gra fĂ„ procent av de som faller Ă€r jĂ€rnmeteoriter. SĂ„ det var spĂ€nnande.
TT: Har det varit svÄrt att hÄlla tyst om det hÀr sedan den 5 december?
ââJo, det Ă€r klart. Jag hade vĂ€l egentligen velat gĂ„ ut med det hĂ€r lite tidigare. Men det var Andreas som hittade den och dĂ„ fick han bestĂ€mma.
TT: Ăger man meteoriten om man hittar den?
ââBra frĂ„ga, vi tror att det Ă€r allemansrĂ€tten som gĂ€ller. Men det verkar vara lite oklart. Nu Ă€r den Ă€r utlĂ„nad till Naturhistoriska riksmuseet. Vi har ju lĂ€mnat den dit och den ska undersökas dĂ€r. Sedan hoppas vi att den ska hamna dĂ€r sĂ„ att den kan stĂ€llas ut för allmĂ€nheten.