De hittade meteoriten bakom ljusfenomenet

Ljusfenomenet sent pÄ kvÀllen den 7 november fick tusentals svenskar att hÀpna. Nu har den unika meteoriten bakom ljusskenet hittats.
–JĂ€tteroligt och fantastiskt, sĂ€ger Anders Zetterqvist, som tillsammans med Andreas Forsberg fann meteoriten.

HÀr Àr huvudstycket frÄn det observerade meteoritfallet den 7 november 2020. Det vÀger 14 kilogram och hittades utanför Enköping av Andreas Forsberg och Anders Zetterqvist.

HÀr Àr huvudstycket frÄn det observerade meteoritfallet den 7 november 2020. Det vÀger 14 kilogram och hittades utanför Enköping av Andreas Forsberg och Anders Zetterqvist.

Foto: Naturhistoriska riksmuseet

Vetenskap & teknologi2021-02-23 07:07

Dan Holtstam, samlingsansvarig pÄ Naturhistoriska riksmuseet, berÀttar att fyndet Àr mycket ovanligt.

– Inte sedan 50-talet har man hittat en meteorit i samband med ett fall i Sverige, sĂ€ger han.

– Det Ă€r en fantastisk hĂ€ndelse. Man fĂ„r tĂ€nka pĂ„ att den hĂ€r meteoriten har fĂ€rdats 400 miljoner mil ungefĂ€r innan den kom till oss. Ursprunget Ă€r asteroidbĂ€ltet bortom planeten Mars. De flesta jĂ€rnmeteoriter Ă€r lika gamla som solsystemet – 4,5 miljarder Ă„r. Det Ă€r inte mycket man kan se pĂ„ med egna ögon och ta pĂ„ som Ă€r Ă€ldre. Meteoriten Ă€r frĂ„n solsystemets begynnelse.

Enormt hög fart

Eric Stempels, astronom pÄ Uppsala Universitet, berÀttar att meteoritens ursprungsmassa nÀr den brakade in i jordens atmosfÀr, var nio ton.

– Det verkar kanske konstigt att nio ton jĂ€rn försvinner i atmosfĂ€ren, men det gör det. Det som blev kvar Ă€r en 14 kilos klump plus splitter, sĂ€ger han till TT.

Vad hade meteoriten för hastighet nÀr den slog i marken?

– Enormt hög fart. 150 meter per sekund eller 500 kilometer i timmen.

TT: DÄ ska man vara glad att den inte trÀffade nÄgon?

– Ja, men chansen att den trĂ€ffar nĂ„gon Ă€r sĂ„ otroligt liten. Vi mĂ€nniskor tar upp vĂ€ldigt lite plats pĂ„ jorden, sĂ€ger Stempels.

Efter himlafenomenet, som upplevdes av hundratusentals mÀnniskor i östra Svealand den 7 november, rÀknade Stempels ut det troligaste nedslagsomrÄdet för en meteorit.

Det var nĂ€ra byn Ådalen i Enköpings kommun och meteoritjĂ€gare flockades i omrĂ„det.

SĂ„ gjordes fyndet

Andreas Forsberg och Anders Zetterqvist, tvÄ meteoritintresserade geologer frÄn Stockholm, var tvÄ av de hoppfulla. Efter ett par dagars letande hittade Anders Zetterqvist misstÀnkta spÄr i marken.

– Det gick ytterligare nĂ„gon dag innan vi visste om det var ett meteoritnedslag eller om det var nĂ„got djur som hade varit dĂ€r och rivit. Men nĂ€r vi drog en magnet i spĂ„ret fastnade det lite metallflisor och dĂ„ förstod vi att det var nĂ„got som hade kommit ner dĂ€r, sĂ€ger Zetterqvist.

– Meteoriten hade slagit ner och studsat vidare. NĂ„gon dag letade vi Ă„t ett hĂ„ll och en annan dag Ă„t ett annat hĂ„ll. Men till slut gav vi upp. Det var mycket folk som gick omkring dĂ€r och letade sĂ„ vi tĂ€nkte att det Ă€r nĂ„gon som redan har tagit den.

Men undersökningar av Naturhistoriska riksmuseet visade att fragmenten frÄn spÄret kom frÄn en jÀrnmeteorit och det gav Forsberg och Zetterqvist nytt hopp. Och den 5 december, 20 dagar efter att de funnit nedslagsplatsen, fick de lön för mödan.

Stack upp genom mossan

– Det var Andreas som hittade den till slut. Och det var bara av en ren slump. Han gick genom omrĂ„det ungefĂ€r 70 meter frĂ„n nedslagsplatsen och fick syn pĂ„ den. Den stack upp genom mossan pĂ„ ett stĂ€lle, sĂ€ger Anders Zetterqvist.

TT: Hur var kÀnslan nÀr ni hittade den?

– Det var jĂ€tteroligt, fantastiskt. Det Ă€r ju lĂ€ngesedan det hittades nĂ„gon meteorit senast i Sverige. Speciellt ocksĂ„ eftersom det Ă€r en jĂ€rnmeteorit. Bara nĂ„gra fĂ„ procent av de som faller Ă€r jĂ€rnmeteoriter. SĂ„ det var spĂ€nnande.

TT: Har det varit svÄrt att hÄlla tyst om det hÀr sedan den 5 december?

– Jo, det Ă€r klart. Jag hade vĂ€l egentligen velat gĂ„ ut med det hĂ€r lite tidigare. Men det var Andreas som hittade den och dĂ„ fick han bestĂ€mma.

TT: Äger man meteoriten om man hittar den?

– Bra frĂ„ga, vi tror att det Ă€r allemansrĂ€tten som gĂ€ller. Men det verkar vara lite oklart. Nu Ă€r den Ă€r utlĂ„nad till Naturhistoriska riksmuseet. Vi har ju lĂ€mnat den dit och den ska undersökas dĂ€r. Sedan hoppas vi att den ska hamna dĂ€r sĂ„ att den kan stĂ€llas ut för allmĂ€nheten.

Fakta meteoriter

Meteoriter Àr material frÄn rymden som faller ned pÄ jorden. Om de Àr sÄ smÄ att de smÀlter och blir till gas i jordens atmosfÀr innan de hinner falla ned, kallas de meteorer eller stjÀrnskott.

* Meteoriterna Àr rester frÄn solsystemets barndom, och deras sammansÀttning kan ge viktig information om solsystemets bildande och den tidiga jorden.

* Det stora flertalet meteoriter (94 procent) Àr stenar, resten bestÄr av nickelhaltigt jÀrn samt en mindre andel sten-jÀrnblandingar.

* MÄnga av de meteoriter som trÀffar jorden kommer frÄn asteroider som har kolliderat med varandra, splittrats, kommit ur kurs och korsat jordens bana. KometkÀrnor anses ocksÄ vara en kÀlla för vissa meteoriter.

* Meteoriter Àr ovanliga. UngefÀr fem nyfallna meteoriter samlas in varje Är i hela vÀrlden. Man kÀnner bara till nio olika meteoriter som fallit i Sverige sedan mitten av 1800-talet.

* Den mest kÀnda svenska stenmeteoriten, kallad Hessle efter nedslagsplatsen i Uppland, exploderade 1869 i atmosfÀren och gav upphov till en meteoritskur dÀr hundratals individuella stenar kunde tillvaratas.

KĂ€lla: Naturhistoriska riksmuseet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!