Med fötterna i lerjorden

– Det är bra höstvetejordar. Höstvetet brukar ge 7–8 ton per hektar, berättar han.

Gården ligger intill gamla E 4, en liten bit norr om Fyrisån. Markerna, som till stor del arrenderas från Akademiförvaltningen, ligger på ömse sidor av vägen och är en del av det slättlandskap som breder ut sig när man närmar sig Uppsala norrifrån.

Liksom den övriga Upplandsleran är detta gammal havsbotten. Enligt SGU:s jordartskartor består markerna som Lars Vallgårda brukar till ungefär 50 procent av lera. Den näst största andelen är silt, den jordart som är närmast över leran i storlek.

I år blir dock skördarna lägre än vanligt, till följd av torkan. Även om lerjordarna och särskilt höstgrödorna är mindre känsliga för torkan än andra jordar och grödor. Lars Vallgårda säger att växterna har stressats av torkan och att rötterna inte kunnat tränga ner lika långt som vanligt under våren och försommaren. Ändå ser det mycket bättre ut än vad det hade kunnat göra med andra förutsättningar i jorden.

Nu har axen mognat och skörden pågår för fullt.

– Det är ovanligt tidigt. Annars brukar skörden sätta i gång en bit in i augusti, säger han.

Totalt brukar han 700 hektar. Nästan alltihop består av Upplandslera, och ungefär hälften av det försöker han så med höstvete. För att det inte ska bli växtföljdssjukdomar behöver man dock variera grödorna, och han växlar med höstraps, korn och ärtor.

– Kornet säljs som whiskymalt. Det ger bättre betalt än höstvete, säger Lars Vallgårda.

Det finns flera saker att ta hänsyn till när man har lerjord att bruka, även om han inte har de allra styvaste lerorna på sin mark, berättar Lars Vallgårda. Traktorn körs med dubbelmontage och lägre lufttryck i däcken för att det inte ska packa jorden för hårt. Det gäller också att ha koll på fuktigheten i marken och inte plöja för tidigt.

Vissa år kör man med kultivator och direktsår efter skörden.

– Plöjer man för mycket kan man få en hård plogsula i marken, berättar han.

Plogsula är packad jord som ligger under det djup som plogen når och som det kan vara svårt för både vatten och rötter att tränga igenom.

Även om lerjordarna är mindre känsliga för torka så har både väder och klimat stor betydelse. Lars Vallgårda säger att han gärna vill ha en ordentlig kyla under vintern. Tjälen hjälper till att förbättra strukturen i lerjorden när det fryser. Det innebär att lerjordarna i södra Europa inte alls är lika bra odlingsordar som de här uppe i Skandinavien.

LÄS MER: Leran är Uppsalas guld sedan medeltiden

LÄS MER: Leran har format Uppsala

LÄS MER: Uppsala sjunker – det är lerans fel