Det budskapet ville Vladimir Putin sända ut när han i veckan gav klartecken för att besvara de ekonomiska sanktioner som har införts mot Ryssland med anledning av statens agerande i Ukrainakonflikten.

EU och den övriga västvärlden har gjort det svårare för ryska banker att låna pengar, men sanktionerna har även riktats mot den ryska vapenimporten. Ryssland stoppar nu landets införseln av jordbruksprodukter och livsmedel från bland annat EU och USA. Västerländska flygbolag kan även komma att förhindras att flyga över Sibirien, vilket skulle slå mot flyg- och turismindustrin.

Den ryska hemmaopinionen brukar backa upp sin starke man på ett sätt som kan vara svårt för utomstående betraktare att begripa. Om så kommer att ske även nu är dock oklart, regimens progagandaoffensiv till trots. Putin har meddelat att landet nu kommer att förlita sig mer på sina egna resurser, men frågan är om medborgarna verkligen kommer att vara beredda att betala priset för att presidenten ska få leka kalla kriget.

En stor andel av ryssarna har tydliga minnen från Sovjettiden, då valfriheten i matbutikerna var lika begränsad som möjligheterna att rösta bort de politiska ledarna. En sådan torftighet vill de ryska medborgarna definitivt inte uppleva igen. Likväl är det precis en sådan effekt som kan bli följden av Putins agerande. Ekonomiska bedömare har också pekat på risken att den redan höga inflationen i Ryssland dessutom kommer att stiga ytterligare.

För enskilda länder inom EU kan det ryska agerandet att bli kännbart, men i jämförelse med den ryska ekonomin är den europeiska betydligt starkare och allsidigare. Därför är det uppenbart att Putin spelar ett spel som han inte kommer att vinna.

Att handla med auktoritära stater medför alltid en politisk risk, men Europas ledare måste stå fast vid sanktionerna mot Ryssland. Den fria världen får inte böja sig för rysk aggression den här gången heller.