– Jag är sjukt bra på att få saker, säger Therese Zätterqvist, och går in i sovrummet för att hämta en stor röd kasse som är ny i hennes hem.

Vi träffas i hennes lägenhet i Svartbäcken. Ganska nyligen har hon flyttat tillbaka till Uppsala, staden där hon växte upp. Just nu håller hon på att renovera. Listerna är nymålade och i det som ska bli hennes sovrum sitter nya tapeter på plats.

I kassen som hon hämtar ligger saker som hon fått av sin farmor: en stor mjölkkanna i koppar, en Höganäskruka, en bytta som använts för att kärna smör och ett trämått som mäter fem liter. De ska hon inreda med när hon renoverat klart.

Artikelbild

| Therese Zätterqvist är klimatinfluencer.

– Farmor tycker det är jättekul att jag vill använda hennes gamla saker som hon förvaltat i 40 år eller mer. För mig finns ett värde i att äldre saker har en historia och det inspirerar mig att tänka ett varv extra och undersöka vilka skatter som finns på släktingars och vänners dammiga vindar, säger Therese Zätterqvist.

Bordet i köket som vi sitter vid har hon också fått, liksom spegeln i sovrummet och ett par vita karmstolar.

– När jag frågar folk om de har plagg i sina garderober som de inte använder och som jag kan få eller köpa, skiner de ofta upp och säger ja visst, massor. De flesta blir väldigt glada av att deras gamla saker kan komma till nytta, säger Therese.

Hon har dragit ner rejält på sin shopping. De negativa effekterna för klimatet blir för stora av det som är nyproducerat. Hon har tänkt mycket på konsumtionens mekanismer och arbetat bort behovet av att impulsköpa saker. Känner hon ändå något slags sug stannar hon upp och funderar var det kommer från. Varför vill hon ha den där saken? Vill hon bli sedd? Vill hon passa in?

Artikelbild

| I en av sina videor på Youtube syr Therese om gamla jeans till en ny tröja.

Therese Zätterqvist är 31 år och började intressera sig för klimatfrågor år 2012. Sedan drygt ett år tillbaka är hon klimatinfluencer på heltid. Allt startade på hobbynivå 2016, under de tio år som hon bodde i Stockholm. Där jobbade hon ett halvår hos sociala media-stjärnan Therese Lindgren som har närmare 900 000 prenumeranter på sin You­tube-kanal och blev utsedd till Årets influencer 2018.

– Hon hade så många projekt på gång att hon inte hann med allt själv. När jag jobbade med henne insåg jag att You­tube är en amazing plattform om man vill nå ut till folk och sprida information, säger Therese Zätterqvist.

Under den anställningen insåg hon att influenceryrket är kreativt på ett sätt som passade henne; hon som älskar att grotta ner sig i fakta och paketera som underhållning. Innan dess hade hon studerat retorik och opinionsbildning i tre år. Längre tillbaka hade hon tänkt bli festfixare.

– Jag ville göra något meningsfullt och visste att det var svårt att få ett jobb inom hållbarhetsbranschen. I så fall skulle jag behöva plugga ännu mer och det ville jag inte just då, svarar hon på frågan hur det kom sig att hon blev influencer på Youtube och Instagram.

Ju mer hon insåg sambandet mellan hur stor påverkan vi människor har på planeten, desto mer intresserad blev hon av klimatförändringarna. Hon som alltid haft ett behov av att ta reda på hur saker och ting ligger till, vill varken sprida felaktig eller förenklad fakta.

I dag har hon runt 18 000 följare på You­tube och 17 000 på Instagram och kan försörja sig på det genom annonser och samarbeten med företag och organisationer. Hon blir tillfrågad eller frågar själv.

– Men jag kollar alltid upp mina sponsorer eller vilka jag samarbetar med. De måste jobba hållbart. Annars säger jag nej. Jag måste värna mitt varumärke för att behålla min trovärdighet, säger hon.

Hennes arbetsdagar kan se väldigt olika ut. En dag kan hon göra en klänning av gamla fisknät för att samla in pengar till haven och just nu är hon i full färd med ett projekt för att ta fram en produkt av svenska ärtor. Ibland jobbar hon ensam, ibland gör hon samarbeten.

– Videor där jag jobbar ihop med andra youtubers och gör något kreativt brukar bli poppis liksom filmer där jag visar second hand-fynd. Min mest visade video är den då jag klipper av mitt långa hår på en ekosalong. Jag hade haft långt hår hela livet och har inte ångrat det en sekund. Ibland gör jag personliga filmer också. Allt behöver inte ha med klimatförändringar att göra, säger hon.

I sina första Youtube-filmer ville hon skildra Parisavtalets 17 globala mål och det resulterade i serien: ”Lär dig mer om”. Ett avsnitt kunde handla om mikroplast, ett annat om varför isarna smälter. I stället för att sitta rakt upp och ner och prata fakta satsade hon på att åskådliggöra de abstrakta målen på ett underhållande vis. Rekvisita som hallonlakritsdödskallar eller vattenglas är sådant hon använder. Eller så syr hon om ett par gamla jeans till en ny tröja för att illustrera återanvändning.

– Vill vi nå en fossilfri värld måste vi jobba på alla nivåer, den politiska, inom företag och på individnivå. Våra val kan spela mer eller mindre roll och det är komplext. Flyget står enbart för två procent av de totala globala utsläppen per år, samtidigt som koldioxidutsläpp från flygresor är den största utgiftsposten för många individer och alltså där vi som privatpersoner kan göra allra mest för att minska vårt klimatavtryck, säger Therese Zätterqvist.

Själv flyger hon inte just nu och inte under några år framåt men lovar inte att hon aldrig kommer att flyga mer. Hon äter växtbaserat och sopsorterar.

Vad är din dröm?

– Att vi människor lär oss mer om klimatförändringarna så att vi kan fatta bra beslut för vår framtid. Det är en svår situation just nu men den föder också mycket kreativitet. Ta bara 23-åriga Boyan Slat som uppfunnit en stor maskin som ska kunna rensa havet från plast och skräp.

Hon anser att vi måste gå från en linjär ekonomi till en cirkulär. Det vill säga till ett samhälle där produkter ingår i ett kretslopp och inte hamnar på deponi eller eldas upp. Då behöver produkterna tillverkas på ett sätt som gör att de lätt kan återvinnas.

Therese Zätterqvist har många idéer som hon vill förverkliga, men är inte den som tvingar sig på folk. Det får ofta motsatt effekt, folk går i försvarsposition och diskussionen blir låst.

– Jag föregår hellre med det som jag tycker är ett gott exempel. Min taktik är att hitta en balans i samtalet. Men ibland blir jag lite väl nördig. Det händer att min familj säger till mig att de behöver en paus från mina ständiga diskussioner om klimatet.

Läs mer: Alla våra artiklar i serien ”Rädda ­klimatet” hittar du på unt.se/klimat.

Gå gärna med i vår grupp UNT klimatkollen på Facebook:https://www.facebook.com/groups/untklimatkollen/