– Det här är en vägsträcka som är olycksdrabbad och som länge har funnits på vår lista över vägar som behöver kameror, säger Anders Wiman, ansvarig för projektet.
Kamerorna kommer att aktiveras senast i oktober. Bilderna sänds automatiskt till polisens utredningscentral där man utreder cirka 230 000 bilder per år från landets drygt tusen fartkameror.
– Radarn i kamerorna är i gång dygnet runt. Utifrån dessa mätningar gör utredningscentralen en driftprofil där man kan se när på dygnet eller när på året som det körs som fortast på vägen, säger Anders Wiman.
Kamerorna kommer sedan att ta bilder under de tider på dygnet eller under de årstider då farterna är som högst på 77:an.
Var placerar ni kamerorna?
– Det är inte riktigt bestämt än. Det är mycket pedagogik som ligger bakom. Vi vill att bilisterna som ser kamerorna ska veta att det finns skäl att de står just där. Därför måste vi undersöka exakt var olycksrisken är störst och var folk kör fortare, säger Anders Wiman.
Andra faktorer är att kamerorna helst ska vara synliga och att sikten är så god att det går att mäta fordonens hastighet.
– Vårt syfte är inte att få in mer trafikböter, utan vi har en nollvision både i antalet trafikdöda och i antalet böter. Vi vill ha in så lite böter som möjligt, vilket man i vissa andra länder tycker är underligt tänkt, säger Anders Wiman.
Å andra sidan är nu Sverige det land i världen som har högst acceptans för fartkameror. Skillnaden mot i andra länder är att man här sätter upp skyltar som varnar om att fartkameror finns efter vägen och att kamerorna inte står skymda för att ta fast så många som möjligt.
– I våra mätningar säger hela 70 procent att de tycker att fartkameror är jättebra och då känner vi att vi har lyckats, säger Anders Wiman.
Vilken nytta gör kamerorna?
– Dödsolyckorna blir 30–50 procent lägre på en väg med kameror. När hastigheterna sänks blir skadorna, det så kallade krockvåldet, inte så stort på dem som drabbas av olyckor och olyckorna blir färre, säger Anders Wiman.