Det säger Uppsalabon Maja Lagerqvist, som skrivit en avhandling om det svenska torpet. I hennes forskning ingår bland andra torpen i Krusenberg som tidigare tillhörde godset Krusenbergs herrgård med gårdarna Fredrikslund och Kungshamn.
– Det man kan konstatera är att de svenska torpen är överlevare, men att de är ganska bortglömda. Jag upptäckte det när jag läste kulturmiljövård och skrev en uppsats om torp, säger Maja Lagerqvist, doktor i kulturgeografi vid Stockholms universitet, om hur hon kom på att hon skulle skriva en avhandling om torpen.
Eftersom torp oftast ligger på landsbygden, utanför planlagda områden, så finns inte så många regler för vad man får göra med sitt torp. Det är exempelvis ofta fritt fram att måla torpet i vilken färg man vill, men det är det inte många som gör.
– Nej, många torpägare som jag har pratat med vill bevara det gamla och det småskaliga. Torpets historia och torparnas slit med jorden och livet där är en viktig del i det värde man i dag ger till sitt torp. Man påverkas av miljön som får en att tänka på Sveriges historia och hur torparna levde förr, säger Maja Lagerqvist.
Att måla om sitt torp i annan färg än röd, att byta till annorlunda fönster eller att anlägga en pool vid torpet är något som de flesta torpägare vänder sig emot. Några sådana exempel finns inte i Krusenberg, men i andra delar av landet har Maja Lagerqvist sett sådant. Det hon fascineras mest av är att torpen har överlevt så många år, trots sitt fattiga förflutna och att deras tidigare funktion har spelat ut sin roll.
– Jag har försökt ta reda på hur det kommer sig genom bland annat intervjuer med dagens torpägare, säger Maja Lagerqvist.
Att Krusenberg blev ett av de utvalda områdena var dels för att det är ett bra exempel på ett socialt landskap. Här finns herrgården med sin allé kvar och flera torp som ligger på lite sämre odlingsmark intill skogskanter med mera.
– Speciellt för det här området är också att vissa av stugorna ligger inom naturreservatet Kungshamn-Morga och ägs av en stiftelse. Genom att dessa torp hyrs ut är de mindre ombyggda än privatägda torp, säger Maja Lagerqvist.
Hon tror att det kanske är bra att skötseln av torpen inte är så hårt reglerad.
– I mitten av 1900-talet övergavs torpen som småbruk då många valde att flytta in till städerna. Urbaniseringen sammanföll med en framväxande välfärd som gjorde att en del i städerna kunde ta över torp som fritidsbostad. Utan denna utveckling hade många av våra torpstugor försvunnit, säger Maja Lagerqvist.
Hennes forskning visar att de flesta torpägare i dag, även de som inte har släkt som bott i torpen, känner respekt för de små stugornas historia.
– De flesta sparar vedspisen och vill leva ett lite enklare liv, nära naturen när de är i sitt torp. De säger att det är mycket slit att hålla torpet i bra skick och att hålla markerna öppna kring sitt torp och på så sätt får de en känsla av hur mycket arbete torparna måste ha haft förr, inte minst på vintern, säger Maja Lagerqvist.
Samtidigt är det många som har el, vatten och dusch i sina stugor i dag, något som Maja Lagerqvist inte tycker är fel.
– För att man ska kunna ta dit sina barn och vara där efter dagens levnadssätt så tror jag att det är bra med en viss modernisering. Annars finns risk att nästa generation inte vill ta över sina föräldrars sommartorp och det skulle ju leda till att torpen förfaller och försvinner, säger Maja Lagerqvist som själv bor mitt i Uppsala, men ändå gillar torp.