Detta och mycket annat står att läsa i den strategi för vatten och avlopp som Knivsta kommun just tagit fram. Ett av fokusområdena är att kretsloppsanpassa VA-systemen.
Varför görs en strategi för det här?
– Det behövs en hjälp för planerare och VA-folk hur dricksvattenförsörjning och avloppsrening ska byggas ut i kommunen och ett nytt tänkesätt när kommunen ger bygglov, säger Tomas Adolphson, projektledare för VA-strategin.
Den andra faktorn för i vilken ordning utbyggnaden ska ske är var det finns störst risk för att skadliga bakterier kommer in i dricksvattnet. Mest vanligt är att sådant händer då folk bosätter sig i sina sommarstugor där avloppen är underdimensionerade för permanentboende.
Ett exempel på det är Västersjö där Knivsta kommun fått bakläxa och nu ska ordna med kommunal avloppsrening.
– Problemet för kommunerna är att det inte finns något exakt sagt om hur många hus det ska finnas i en bebyggelsegrupp för att avloppsfrågan ska vara kommunens ansvar, samt att många utbyggnader blir väldigt kostsamma för kommunerna, säger Tomas Adolphson.
Han anser att det är sådana frågor som VA-strategin nu sätter fokus på. Cirka 15 hus kommer i framtiden att räknas som samlad bebyggelse i Knivsta.
– Det gäller att tjänstemän som ger byggnadslov redan från början tänker på var man vill ha samlad bebyggelse och vill ta ansvar för VA-frågorna, säger Tomas Adolphson.
Utbyggnaden av avloppsrening i Västersjö kommer att kosta kommunen cirka 8–10 miljoner kronor. Sedan står många andra områden på tur för utredning. Bland dem Nor, Spakbacken och Lagga.
Parallellt pågår en tillsyn av privata avlopp. I dag är det olagligt att inte ha någon rening efter slamavskiljaren i sitt avlopp. Trots det finns bara i Knivsta kommun fortfarande cirka 2 000 enskilda avloppsanläggningar som inte är godkända och många andra som är föråldrade.
– Det här är ett vanligt problem. Reningskraven gäller både fritidshus och permanentboenden, men många skjuter upp att åtgärda sina avlopp för att spara pengar, säger Tomas Adolphson.
Vad det gäller dricksvattnet på tomter med egna brunnar så visar en undersökning i grannkommunen Sigtuna att 23 procent av brunnarna hade otjänligt vatten på grund av radon och arsenik. Eftersom berggrunden är liknande i Knivsta är det enligt den grupp som tagit fram VA-strategin viktigt att få mer kunskap om dricksvattnet i Knivsta.
– Jag tror inte någon inventering är planerad i dagsläget, men den frågan tar bygg- och miljönämnden ställning till. Och i ren självbevarelsedrift brukar många ta prover på sitt eget dricksvatten, men det är klart att det skulle behövas en strategi här också för vilka prover som ska tas på dricksvatten och hur de ska tas på rätt sätt, säger Tomas Adolphson.