Knivsta kommun har bra skolresultat, ändå lider man av samma utmaningar som andra kommuner när det gäller att rekrytera nya lärare och rektorer.
På exempelvis Thunmanskolan har det i flera år varit svårt att rekrytera en ny rektor som stannar.
– I snitt i Sverige är det bara ett fåtal sökande per skolledartjänst. Det beror på lönesättningen, på den dubbla styrningen och den höga arbetsbelastningen, säger Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges skolledarförbund.
I förra veckan var han i Knivsta för att tala med kommunens skolchef och rektorer. Matz Nilsson varnar för att skolresultaten kan försämras ytterligare om inget görs för att kommunerna ska lyckas locka fler att leda skolorna.
Pia Zingmark Marklund, rektor på Ängbyskolan, tycker att rektorsjobbet är väldigt roligt och engagerande.
– Det är ett yrke som fler borde välja. Men det är ofta också ett oerhört pressat arbete med många olika intressenter, vilket skapar ett hårt tryck på rektor, säger Pia Zingmark Marklund.
Skolan är politiskt styrd på två olika nivåer. Staten styr genom skollag och läroplan men det är kommunen som styr vilka resurser som tillsätts för att genomföra uppdraget. På så sätt kan anslagen och förutsättningarna för att driva skola se helt olika ut kommuner emellan. Elever, föräldrar och lärare är andra självklara intressenter som rektorerna ska ta hänsyn till i sitt arbete.
Lönerna är något som flera av Knivstas rektorer också tror har stor inverkan på att färre nu söker skolledartjänster.
– Ja, det är en faktor som påverkar mycket. Vissa förstelärare har i dag högre lön än många rektorer, samtidigt som arbetsbelastningen för rektorerna har ökat, säger Matz Nilsson.
Han anser att det skulle behövas ett nationellt institut för forskning och förkovran, samt mer kontroll från staten.
– Vi anser inte att staten ska ta över skolorna från kommunerna, men vi anser att staten måste ta ett större nationellt ansvar för en mer likvärdig skola, säger Matz Nilsson.
Konsekvensen blir annars att skolorna tappar allt fler skolledare och lärare, enligt honom.
– Och det mest allvarliga är förstås att allt detta påverkar elevernas resultat negativt.
Knivsta är som nämnts inget dåligt exempel då det gäller just skolresultat, men flera av rektorerna har här en tung arbetsbörda.
– Bland annat har vi många kringuppdrag som städfrågor och ombyggnationer som tar tid från uppdraget att vara pedagogisk ledare, säger Thomas Hugo, rektor på Segerstaskolan.
Arbetsmiljöverket tittar just nu på rektorernas arbetssituation i kommunerna.
– I Knivsta kommun försöker vi nu rätta till de brister som upptäckts. Det är mycket viktigt för våra skolor att kunna behålla bra ledare och jag tror att man måste sätta gränser för att rektorerna ska klara sitt uppdrag på lång sikt. Kanske måste exempelvis föräldrakontakterna organiseras på ett annat sätt, säger Knivsta kommuns skolchef Göran Håkansson.
Pia Smårs, rektor på Alsike skola, tror att bättre löner, bra elevpengar och större möjligheter till kompetensutveckling för lärare och skolledare, skulle vända på den negativa utvecklingen.
Matz Nilsson håller med.
– I dag stannar många skolledare bara i två år på samma skola. Det ger ingen kontinuitet och inget bra resultat, säger Matz Nilsson.