Dåligt samvete kan leda till depression

Det har talats mycket om stressen som många upplever i privatlivet då man slits mellan att hinna ta ansvar för barn och arbete. Men samvetsstress på arbetsplatser har inte diskuterats så mycket, fastän begreppet myntades redan 2006.
– Forskningen kring det här har mest skett inom vården, men det är säkert även många andra yrkesgrupper som drabbas av liknande stress, säger Lena Fransson, Knivsta kommuns hälsoutvecklare och dagens föreläsare.
Under måndagsmorgonen hade anställda från äldreomsorg, skolor, socialtjänst med flera kommit till Servicehuset i Knivsta för att delta i seminariet som ingick i kommunens hälsovecka.

Högre krav, ont om tid och svåra prioriteringar kan vara sådant som ökar samvetsstress inom yrken där man ska sköta om, vårda eller undervisa andra människor.
Att exempelvis behöva mata en person för snabbt, att inte få en vikarie då man är sjuk eller att inte hinna ge en elev den uppmärksamhet han eller hon behöver kan ge dåligt samvete och så kallad samvetsstress.
– Det har visat sig att hög samvetsstress som man bär under längre tid, utan att få återhämtning, kan leda till utmattningsdepression, säger Lena Fransson.
Hon frågar åhörarna om de tycker att samvetet är en tillgång eller en börda i arbetet.
– Samvetet är en tillgång, om vi inte hade det skulle vården bli usel. Men samvetet kan också bli en börda, svarar två av åhörarna.
Forskning visar också att det finns en tredje väg, att vissa personer försöker döva samvetet genom att bli mer hårda och kalla, i stället för att själva bli uttröttade.
Några tips som Lena Fransson hade till deltagarna om hur man kan förebygga samvetsstress är att man kan fokusera på vad mycket bra man har gjort under en dag, istället för att tänka på vad man inte hann med.
– Man kan också prata med varandra och dela det man känner på arbetsplatsen. Det är även viktigt med rutiner och tydliga mål från ledningen, säger Lena Fransson.

Andra tips från henne är att man på fritiden gör saker som man gillar för att kunna varva ner mellan stresskurvorna på jobbet.
– Stress i sig är inte farligt, men om man inte får tid för återhämtning blir det ohälsosamt, säger hon.
Att lära sig säga nej var ett förslag från en av deltagarna.
– Risken är att den med stort samvete blir utnyttjad och tar större ansvar på en arbetsplats än de andra, säger hon.
Biståndshandläggare Annika Olofsson och barnskötare Monica Svanäng var två av deltagarna på seminariet. Båda tycker det är bra och nyttigt att det talas om de här frågorna.
– Jag tycker det är bra att man börjar titta på samvetsstress. Jag ser det som en viktig arbetsmiljöfråga, säger Annika Olofsson.