De tar upp kampen mot sötsuget

Sockerbiten. Så heter ett unikt förskoleprojekt i Knivsta som väckt stort intresse bland förskolepersonal och föräldrar. Här vill man undvika att barnen blir beroende av socker och skräpmat.

Annica Nilsson och  EvaLena Isaksson laddar med bananer.

Annica Nilsson och EvaLena Isaksson laddar med bananer.

Foto: Maria Lindblom

Knivsta2010-04-06 11:04
- Vi startade ett pilotprojekt för fyra år sedan när det kom rön från barnläkare och tandläkare om att barns ohälsosamma matvanor gör att de löper risk att utveckla allvarliga sjukdomar, säger Knivsta kommuns kostchef Ingela Nannström och dietisten Birgitta Bergströmer.

Ohälsosamma matvanor är något som i sin tur kan bidra till att dagens barn blir den första generationen i modern tid som kommer att leva kortare tid än sina föräldrar, om ingen förändring sker, enligt vissa forskare.
- Det är svårt att ändra matvanor som vuxen. Därför riktar vi in oss på barnen och för att lyckas är det viktigt att både förskolepersonal och föräldrar ger samma budskap till barnen. Det räcker dessutom inte att säga vad barnen ska göra, man måste själv vara en förebild, säger Ingela Nannström.

Huvudbudskapet i projektet är att minimera godis och skräpmat samt livsmedel med tillsatt socker. Man vill att barnen i stället för margarin ska äta naturliga fetter som smör, Bregott och kallpressade oljor. Att laga mat av riktiga råvaror är viktigt.
- Målet är att varje förskola ska ta fram en egen matpolicy och därmed medverka till att barnen håller sig friska och blir medvetna konsumenter, säger Ingela Nannström.

Birgitta Bergströmer är en av få dietister i Sverige som är specialutbildad i addiction (beroendelära).
- Nu börjar man i Sverige inse att man kan bli beroende av socker och skräpmat. I andra länder har man forskat om olika typer av matberoende i 40 år, säger Birgitta Bergströmer.
Den senaste forskningen visar att felaktiga kostvanor kan vara lika svåra att bryta som ett drogberoende. Många drog- och alkoholberoende var riktiga "sockerråttor" som barn, enligt Birgitta Bergströmer.

Hur hänger det ihop?
- Det handlar om ett kemiskt beroende. Forskning visar att hjärnan, hos vissa personer som är födda med en biokemisk känslighet, kan omformas av höga skräpmatsintag och socker, vilket kan göra att de som vuxna lättare kan gå in i andra beroenden som alkohol-, nikotin-, narkotika- och tablettberoende, säger Birgitta Bergströmer.
Socker kan också på kort sikt vara skadligt för sockerkänsliga barn genom att blodsockret åker upp och ner för mycket.
- De kan få humörsvängningar, bli aggressiva, lynniga, okoncentrerade eller överenergiska. Vissa barn kan också få näringsbrister när de äter sig mätta på snabba kolhydrater i stället för på näringsrik mat. Detta kan leda till sjukdomar som sockerberoende, fetma, diabetes, karies och frätskador. Dessutom påverkar socker immunförsvaret negativt, säger Birgitta Bergströmer.

I projektet rekommenderas föräldrar och personal att aldrig använda mat eller godis som belöning, tröst eller straff.
- Och det är bra om förskolorna och dagbarnvårdarnas lokaler blir sockerfria zoner. På så sätt finns fortfarande utrymme för lördagsgodis hemma, säger Ingela Nannström.
Deras kostråd grundar sig till stora delar på aktuell forskning, vilket gör att den handledning som ingår i projektet revideras med jämna mellanrum.

Både förskolepersonal och föräldrar erbjuds utbildning och målsättningen är att alla förskolor och dagbarnvårdare i Knivsta ska vara med vid årets slut. Just nu utbildar man på fem förskolor i kommunen. Handledningen kommer att finnas tillgänglig på kommunens webb.
- Det kommer också förfrågningar om projektet från andra kommuner i landet vilket ju är jättekul, säger Ingela Nannström.
Tallbackens förskola är en av förskolorna under utbildning och där är intresset stort för att utarbeta en egen matpolicy.
- Gensvaret från föräldrarna i förskolerådet har varit mycket positivt och vi har haft många diskussioner i personalgruppen, säger vikarierande rektor Annica Nilsson.

Här finns så kallade kostpiloter som tillsammans med förskolans kock Stefan Sundelius arbetar med förskolans nya matpolicy.
- Vi serverar exempelvis inga fabrikstillagade färsbiffar längre och när det är födelsedagar så lägger vi fokus på barnet i stället för på maten. Vi firar numera med sånger och fina kort, säger EvaLena Isaksson, förskollärare och så kallad kostpilot.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om