Agnes Jonsson, huvudskyddsombud för Kommunal i Knivsta kommun säger att sjukskrivningarna på äldreboendet Estrids gård och inom hemtjänsten har flera orsaker. Bland annat att arbetsgivaren inte har satt ner foten vad gäller heltid som norm och att verksamheten till största delen består av deltidsanställda. Att många nya kollegor utan rätt utbildning och erfarenhet ökar stressen för den ordinarie personalen, samt att den extrapersonal som sätts in inte räcker till.
– Den psykosociala stressen är stor. Det jag upplever just nu är mycket korttidsfrånvaro som bland annat beror på trötta medarbetare. De arbetar med nödlösningar där kolleger som inte har kompetent utbildning blivit anställda sedan en annan kollega blev sjuk. Det blir lite råttan på repet, säger Agnes Jonsson.
Läs mer: "Personalen går på knäna"
Enligt Carina Eriksson, tillförordnad socialchef i Knivsta kommun arbetar man på lösningar för att tydliggöra rutiner och arbetssätt, bland annat har två biträdande enhetschefer anställts. Men Agnes Jonsson är orolig och bekymrad över situationen.
– När personalen står där på golvet och behöver mer hjälp i den stressiga vardagen upplever de inte att det hjälper med fler chefer, även om det är bra rent långsiktigt, säger hon.
Agnes Jonsson menar att man behöver titta på hela bemanningsfrågan inom vården i kommunen. Hon hävdar att även om det anställts fler har antalet årsarbetare spritt på antalet brukare blivit färre. Det beror på att antalet brukare inom hemtjänsten ökar hela tiden, säger hon.
Bland de 70-tal anställda på Estrids gård finns ingen facklig representant, något som Agnes Jonsson ser som en tydlig signal på att personalen inte orkar.
– Det tar för mycket kraft att bara hantera vardagen så de inte orkar se långsiktigt, det gäller att hålla näsan över ytan, säger hon.
Enligt en tidigare personal på Estrids gård som Knivstabygden har pratat med var flera i personalgruppen missnöjda med situationen då hen arbetade där. Missnöjet gällde bland annat ledningen och att det var en alltför kort överlämningstid mellan arbetspassen.
– Vissa i personalen gick dit tio minuter innan arbetstiden började eller stannade kvar för att kunna få information om brukarna. Det blir glapp i informationsöverföringen, något som kan få konsekvenser i form av felbedömningar av brukares tillstånd, säger hen.
Personalen ska även ha upplevt att antalet brukare på korttidsboendet var för många och för vårdkrävande.
– Den allmänna känslan var att personalen undrade hur länge folk skulle orka, de kände sig utnyttjade som arbetskraft, säger hen.