â Stationshuset Ă€r den första byggnad som manifesterar jĂ€rnvĂ€gssamhĂ€llet Knivsta och har stor symbolisk och kulturhistorisk betydelse, sĂ€ger Henrik SandevĂ€rn, medlem i Knivsta hembygdsgille och lĂ€nsombud för Svenska byggnadsvĂ„rdsföreningen.
Stationshuset stod klart 1865 och Äret efter fick Knivsta sitt första jÀrnvÀgsspÄr.
â Det Ă€r unikt att vi har ett stationshus som Ă€r sĂ„ gammalt. Det gĂ€ller Ă€ven hela omrĂ„det med tjĂ€nstebostĂ€der, godsmagasin och jĂ€rnvĂ€gspark frĂ„n 1800-talet.
Ett av Trafikverkets alternativ i den pÄgÄende fyrspÄrsutredningen Àr att lÀgga de tvÄ nya spÄren lÀngs nuvarande jÀrnvÀg. Det Àr ocksÄ det alternativ som enligt Knivsta kommun Àr bÀst. Men det skulle innebÀra att huset mÄste flyttas, vilket vore förödande, anser arkitekten och konsthistorikern Henrik SandevÀrn.
â Rent tekniskt Ă€r det möjligt att flytta hus. Men den unikt sammanhĂ„llna jĂ€rnvĂ€gsmiljön skulle raseras och förintas om spĂ„ren dras intill nuvarande jĂ€rnvĂ€g.
Han tycker att spÄren ska dras vÀster om E4, men att de före MÀrsta ska anslutas till nuvarande jÀrnvÀg i stÀllet för att passera Arlanda.
Henrik SandevĂ€rn var projektledare nĂ€r den slitna byggnaden Ă„ren 2015â2018 restaurerades och mĂ„lades om med linoljefĂ€rg i den ursprungliga nyansen gulockra. Det omfattande arbetet utfördes för hand med ideellt stöd frĂ„n Knivsta hembygdsgille och materialkostnader frĂ„n husets Ă€garpar Matilda HĂŒbinette och Simon Vikström, som 2015 startade en pub i lokalerna.
Eftersom HĂŒbinette numera Ă€r partiledare för Knivsta.nu och kommunstyrelsens ordförande har hon anmĂ€lt jĂ€v i frĂ„gan om spĂ„rdragningen, nĂ„got som UNT berĂ€ttat tidigare.
Byggnaden Àr q-mÀrkt, vilket innebÀr att dess tidstypiska karaktÀr inte fÄr förÀndras till det yttre. InvÀndigt kan det beskrivas som en slags historisk tidsresa med mÄnga detaljer frÄn 1800- och 1900-talet, bland annat vÀggfasta bÀnkar, vÀggpaneler, biljettlucka och 1950-talets utropshögtalare.
Henrik SandevÀrn tycker att det enda rimliga vore att lÀnsstyrelsen ger hela omrÄdet starkast möjliga skydd och att byggnaderna fÄr ett klart och tydligt rivningsförbud.
â Det finns ingen liknande miljö kvar lĂ€ngs gamla stambanan mellan Stockholm och Uppsala. OmrĂ„det Ă€r ett minnesmĂ€rke frĂ„n jĂ€rnvĂ€gens pionjĂ€rtid i Sverige och borde snarast förklaras som byggnadsminne av lĂ€nsstyrelsen.