Knivsta är en av de kommuner som sedan tidigare har en låg andel flyktingar i befolkningen. Men sedan cirka ett år tillbaka har lokalpolitikerna här arbetat för att välkomna fler.
– Jag tror inte att alla är medvetna än om vad som väntar kommande år. Nu är det bråttom för oss i kommunerna att bygga fler bostäder och anställa mer personal i exempelvis skolorna, säger Klas Bergström (M) kommunalråd i Knivsta.
Främst är det bostäder som kommunerna enligt lagen ska ta fram. Men även mer kommunal service kommer att behövas. Kommunstyrelsens arbetsutskott i Knivsta har nu fått delegation för att fatta en del beslut, som i vanliga fall brukar behandlas av hela kommunstyrelsen.
– Det handlar om att vi snabbt behöver få fram personal som kan organisera arbetet. Ett år är, med kommunala mått mätt, en väldigt kort tid att ordna allt. Vi är tvungna att snabba upp beslutsprocesserna. Och vi måste rusta kraftigt och snabbt för att integrationen ska gå bra, säger Klas Bergström.
Den lilla kommunen har exempelvis inte tidigare haft någon frivilligsamordnare eller någon med kompetens för att söka statliga bidrag för flyktingmottagning. Och här behövs fler HVB-hem för ensamkommande barn. Här planeras också för en kommunal mottagningsenhet som ska hjälpa de nya invånarna med första kontakten med skola, SFI och myndigheter.
Knivsta har tidigare år tagit emot ett tiotal ensamkommande barn per år. Nästa år är kommunens andel 102 barn.
– Och det har vi fått indikationer på att det är en grovt underskattad siffra, eftersom det i år kommit hela 30 000–40 000 ensamkommande barn till Sverige. Men vi har ändå tur som just nu har en del extra skollokaler. Det skulle inte förvåna mig om vi även måste börja använda den nedlagda Gredelbyskolan igen, säger Klas Bergström.
Per-Arne Andersson, på Sveriges kommuner och landsting, håller med om beskrivningen. Han säger att många kommuner får vänta sig en befolkningsökning nästa år som ökar succesivt framåt 2017.
– De flyktingar som inte bosätter sig själva, i samma kommun som exempelvis släktingar, kommer att fördelas ut till de kommuner som tagit emot få tidigare.
Han uppskattar att det för små kommuner som Knivsta kan handla om ett hundratal personer nästa år och att det 2017 kan bli flera hundra. Då är inte de ensamkommande barnen inräknade.
– Det är kommuner som Ekerö, Vaxholm, Vallentuna och Knivsta som får en procentuellt stor andel anvisade jämfört med tidigare. Samtidigt får vissa kommuner som haft en stor andel tidigare, kanske 0 procent, säger Per-Arne Andersson.
Att det ska bli ”tvångsplaceringar” ut i vissa kommuner ingår i en uppgörelse som regeringen och alliansen står bakom. Om förslaget går igenom kommer beslutet att träda i kraft i mars.
Redan i dag är det brist på legitimerade lärare och socionomer. Det gör situationen besvärlig för kommunerna. En annan nackdel är att styret av flera kommuner är rörigt efter förra valet.
– Om bostadsbyggandet inte sker tillräckligt snabbt kan det bli så att staten tar över planmonopolet från kommunerna ett tag. Och jag tror att plan- och bygglagen behöver förenklas för att snabba på processerna, säger Klas Bergström.
Oppositionsrådet Claes Litsner (S) håller med om beskrivningen och tror även han att beslut om nybyggnationer måste fattas snabbare.
– Vi anser att Knivsta skulle må bra av en större mångfald och vi är för ett ökat bostadsbyggande. Men vi tycker inte att höghus är enda lösningen för att bygga snabbt. Man kan i stället bygga tätare och vi har mycket mark i Alsike som är redo att bebyggas, säger Claes Litsner.
Vad händer om kommunerna inte klarar sitt uppdrag?
– Då är risken att det skapas ett större ”vi och dom-tänkande” som inte är bra för någon. Fler bostäder, bra utbildning och arbetstillfällen är det viktigaste om integrationen ska lyckas, säger Klas Bergström.