– Om något av de alternativ som nu har presenterats går igenom så blir grupperna ännu större, ljudnivån högre och arbetsbelastningen på personalen högre. Det blir också svårare att uppnå målen i läroplanerna, säger Kajsa Darvelid Malmberg, förskollärare och en av representanterna för lärarförbundet i Knivsta.
Hon är en av många lärare och föräldrar som är besvikna på att barngrupperna i Knivsta inte har blivit mindre i förskolorna, trots att ett sådant arbete påbörjades efter förra valet.
Här finns förskolegrupper och klasser i årskurs 1 på 28 barn. I medel är det 19 barn per grupp i förskolorna. Det innebär att lärarna nu också har fått mer administration och utvecklingssamtal än tidigare. Även grupperna på fritidshemmen är större än medel i landet. Åsa Andersson, ombudsman för lärarförbundet i Knivsta, är orolig inför framtiden.
– Vi fick en minskning med ett barn per grupp på förskolorna, men grupperna har fyllts på igen på grund av att det inte finns pengar. Så nu, när vi står inför nya besparingar, står vi med lika stora grupper som 2010, säger Åsa Andersson.
Det förslag som kommit från utbildningsnämnden inför nästa års budget innebär att skolor och förskolor får mindre resurser i en tid då allt högre krav ställs på skolpersonalen angående dokumentation, lärarlegitimationer med mera.
– Jag är besviken på att skolan används som ett gummiband i dåliga tider av många kommuner. I lågkonjunkturer när fler föräldrar blir arbetslösa och så behövs en bra skola som mest, säger Kajsa Darvelid Malmberg.
Bland de olika politiska partierna i Knivsta finns skilda uppfattningar om hur mycket pengar som ska satsas på exempelvis ett allaktivitetshus/arena om skatten ska höjas och så vidare. Alltsammans påverkar hur mycket pengar det blir till skolor och förskolor.
Samtal om vad kommunen bör satsa på när pengarna tryter, är just nu också vanliga i skolornas lärarrum.
– Jag tycker att omsorgen om barn och äldre är den viktigaste uppgiften för kommunen. Bra skolor och förskolor är en viktigare investering för framtiden än en arena säger Kajsa Darvelid Malmberg.
Sammanlagt har utbildningsnämnden redovisat hur man ska kunna spara nästan 17 miljoner kronor. Men kommunalrådet Göran Nilsson (M) och utbildningsnämndens ordförande Klas Bergström (M) säger båda att de hoppas att besparingarna på skolor och förskolor ska bli mycket mindre än 17 miljoner kronor.
Att nämnden fick ett sådant högt krav från början är för att utbildningsnämnden har den största budgeten bland nämnderna i den barnrika kommunen.
– Vi i moderaterna vill bara spara cirka fyra miljoner kronor på utbildningsnämndens budget och i stället spara mer hos andra nämnder. Men nu återstår att vi och de övriga partierna pratar igenom det här. Sedan ska beslut fattas i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, säger Göran Nilsson.
Klas Bergström säger att det just nu inte går att säga hur det blir. Men som ekonomin ser ut inför nästa år tror ingen längre att det går att fortsätta att göra mindre barngrupper, tvärtom.
– Vi hoppas bara behöva spara på sådant som inte påverkar barnen och eleverna direkt, säger Klas Bergström.
Sammanlagt ska Knivsta kommun spara 35 miljoner kronor under 2013.