Beslutet om nästa års budget i Knivsta tas under torsdagen.
Tidigare har majoriteten – KNU, KD och SD – sagt att de vill satsa på skola, trygghet och omsorg. Men flera partier tror inte att skolorna kan klara sig med deras föreslagna höjning på 2,13 miljoner kronor.
S, V och MP vill höja utbildningsnämndens budget med 10–30 miljoner.
– Vårt parti vill höja skolornas budget med 23,7 miljoner. Styret har istället presenterat en affär som de säger ska kunna sänka lokalhyrorna, men affären kommer också att höja kommunens kostnader. Vi är osäkra på om affären ens går att genomföra, eller om det blir klart i tid, säger Harriet Swanberg.
Bakgrunden är att majoriteten vill föra över ett lån på 400 miljoner kronor från kommunens fastighetsbolag till kommunkassan. På så sätt skulle bolaget få råd att sänka skolornas lokalhyror.
Oppositionen tycker idén känns osäker.
– Det här är inget som diskuterats tidigare, utan vi fick se en rad i deras budget där de ska spara 20 miljoner i driftbudgeten och fick reda på att det pågår en konsultutredning. Om styret tycker att det här är en bra idé så tycker vi att de först skulle ha gjort en utredning för att inför mötet kunna lägga fram ett underlag, kunna förankra beslutet och lägga fram en tidplan för genomförandet. Men det fick vi inte. Därför känner vi oro för vad som händer med skolorna om upplägget inte fungerar.
Liksom de styrande planerar S inga skattehöjningar. De vill lägga 34 miljoner kronor mer än i år på socialnämnden, till bland annat fältassistenter och mer personal på träffpunkten Lyckträffen. Dessutom vill de ge mer till fritid och kultur.
– Styret har ett så lågt anslag i sin budget att det tvingar ungdomsverksamheten till besparingar, säger Harriet Swanberg.
Hur ska ni få in pengar till er budget?
– Vi får ingen extra utgift för ett nytt kommunlån på 400 miljoner. Vi vill låta bli att utveckla ett handelsområde vid E4. Vi tar också ut två miljoner mer från Alsikebolaget (ett tidigare markförsäljningsföretag) än majoriteten.
S-budgeten slutar på ett mindre överskott (5 miljoner kronor) än majoritetens (16 miljoner).
Behöver inte kommunen en större buffert om något oförutsett händer?
– Det är alltid en liten osäkerhet om budgeten ska gå ihop eller inte. Nästa år är det osäkert hur många nya barn som föds eller flyttar in. Men vi tycker ändå att det är säkrare att räkna så här än att som styret exempelvis räkna med att AI ska spara miljonbelopp, redan innan vi investerat något i det arbetssättet.
Pierre Janson (KNU).
Utbildningsnämndens ordförande Pierre Janson (KNU) anser att Knivsta kommun inte tar någon risk genom att flytta räntekostnader från ett bolag till kommunen.
– Genom att flytta lånen från fastighetsbolaget till kommunen blir resultatet cirka 4 miljoner bättre för kommunkoncernen som helhet. Dessa 4 miljoner satsar vi i välfärden. En kommun i Mälardalen har genomfört en liknande variant.
Vad händer om upplägget inte går igenom eller blir försenat?
Hur går det i så fall med skolorna nästa år?
– Pengar finns budgeterade, men på olika budgetkonton. Om det mot förmodan skulle uppstå hinder med upplägget så kommer de pengar som reserverats för ökade räntekostnader i kommunbudgeten att återinföras i utbildningsnämnden. Det enda vi i så fall går miste om är en sänkt skattekostnad på fyra miljoner, svarar Pierre Janson.