De första som fått titeln förstelärare i Knivsta är Anki Sundberg, lågstadielärare i Långhundra skola, Heléne Gunnarsdotter mellanstadielärare i Thunmanskolan och Marianne Frenne, högstadielärare i Alsike skola.
–Tanken med den statliga satsningen är att utveckla både läraryrket och undervisningen. För att det här ska ge någon effekt och höjd kvalité så tycker vi att förstelärarna också måste ges tid till sitt uppdrag, säger Marianne Vikström, Knivsta kommuns utvecklingschef för skolorna.
50 procent av förstelärarnas arbetstid i Knivsta går därför till studier och att föra ut sina kunskaper genom handledning till kolleger i kommunen. Den andra halvan av tjänsten är kvar i undervisningen på respektive skola.
Kollegialt lärande är något som samtliga tre förstelärare tror starkt på och de hoppas att fler lärare i framtiden får tid att ta hjälp av varandra.
– Handledning har visat sig ge mest effekt på utvecklingen av undervisningen. Det är bättre att som lärare få handledning i klassrummet, än att gå en kurs, säger Anki Sundberg.
Heléne Gunnarsdotter tror också på praktiknära forskning, det vill säga att den som forskar får ett bättre grepp om forskningen om han/hon till viss del undervisar.
– Det gör också mycket för trovärdigheten att förstelärarna undervisar, säger Marianne Vikström.
De tre förstelärarna är nöjda med att Knivsta kommun inte bara satsar på deras löner, utan att man också ger dem tid att fördjupa sig. Nu kan de på arbetstid exempelvis läsa ny litteratur, få handledning av en expert som brukar anlitas av Skolverket, träffa andra lärare som har goda exempel att ta efter, studera lärares tips och arbetssätt på sociala medier och ingå i ett nätverk på Uppsala universitets lärarprogram.
– Det är rektorerna på varje skola som kommer att ge skolkontoret uppslag om vad skolorna behöver hjälp med och sedan kommer jag att samordna förstelärarnas uppdrag, säger Marianne Vikström.
Varje kommun har fått bestämma upplägget själva. Därför är det stora skillnader mellan olika kommuner vad gäller anställningens längd och hur mycket tid förstelärarna får till sitt uppdrag. I Uppsala kommun är exempelvis förstelärarna bara anställda ett år i taget, medan Knivstalärarna är tillsvidareanställda med omprövning efter tre år.
– Engagemanget och långsiktigheten för jobbet tror vi blir bra om det finns en trygghet i anställningen. Vi tror också att om vi inte hade fått den här tiden i våra tjänster så hade det varit svårt att hinna föra vidare det vi får lära oss, säger lärarna.
Lönepåslaget för förstelärarna i Knivsta är 5000 kronor per månad, något som det statliga bidraget till kommunerna täcker.
Vad betyder satsningen för lärarnas och skolans status?
– Det är svårt att säga, men det är positivt att det nu finns andra vägar att gå än att bli rektor. Det var ju inte rektorer eller administratörer vi ville bli när vi utbildade oss till lärare, säger Marianne Frenne och Anki Sundberg.
Marianne Vikström tror att satsningen kommer att höja lärarnas löner och status i hela Sverige genom att lärarna nu får en möjlighet att göra karriär.
Varje kommun får bidrag till förstelärare i förhållande till hur många elever kommunen har.
– Nästa år kanske vi får bidrag till att kunna anställa ytterligare cirka fem förstelärare i Knivsta, utformningen är inte helt klar ännu, men en inriktning är att de också måste få tid avsatt för uppdraget som förstelärare, säger Marianne Vikström.