Framgång för ny metod

I Knivsta pågår det första fullskaliga projektet med läkemedelsrening i Sverige. De svenska reningsverken renar ännu inte avloppsvattnet från läkemedelsrester, men det är något som man nu tror sig ha hittat en användbar modell för genom projektet i Knivsta.

– I början av projektet var vi mycket förhoppningsfulla, en period kändes det lite osäkert, men nu har det verkligen vänt. Det känns riktigt roligt att få slutföra detta projekt, säger huvudprojektledaren och kemisten Jerker Fick, från Umeå universitet.

Framför Knivsta reningsverk har man med enkla medel byggt ett litet fristående reningsverk.

– Vi har inte haft några riktiga bassänger, utan har använt containrar. Vi fick också en period med höga flöden och en riktig köldknäpp under reningstiden, säger Jerker Fick, något som så här i efterhand nästan ses som positivt av forskarna eftersom de nu vet att metoden fungerar under olika väderförhållanden.

Reningsmetoden går sammanfattningsvis ut på att komplettera nuvarande reningsverk med ozonbehandling av avloppsvattnet. Ozon är en gas som reagerar med olika kemikalier, exempelvis med läkemedel. När ozon och kemikalier reagerar med varandra så sönderdelas de allra flesta kemikalier.

– Vissa läkemedel försvinner helt, till exempel huvudvärksmedicinen paracetamol, men ett fåtal som epilepsimedlet karbamazepin är så stryktåliga att de inte påverkas så mycket, säger Jerker Fick.

De preliminära resultaten från projektet visar att läkemedelshalterna i avloppsvattnet nästan försvann helt. Med ozoneringen har man fått bort minst 80 procent, troligen uppåt 90 procent, av alla läkemedelsrester.

Sista januari stängdes ozonet av. Den slutfas som nu återstår och som projektet fått det nya anslaget till, är en utvärdering av ozoneringen.

– Vi vet att metoden tar bort läkemedelsrester. Men det vi nu ska titta på är vilka andra positiva eller negativa effekter som metoden kan ha på vattenlevande organismer, säger Jerker Fick.

De började med studien innan ozoneringen stängdes av och ska fortsätta i ett år räknat från avstängningen. De har också använt vatten som togs från Knivstaån innan läkemedelsreningen startade.

Målet med slutfasen är att ta reda på om rent vatten är bra för växter och djur. Forskarna vill också vara säkra på att inga andra miljöfarliga ämnen bildas när kemikalierna reagerar med ozon.

– I teorin ser den här biten mycket bra ut, men för att vara säkra på att inga andra problem uppstår med metoden så måste vi utreda även vad som händer efteråt, säger Jerker Fick.

Projektet har nu pågått i två år och under den tiden har medvetenheten om miljöriskerna med läkemedelsanvändning ökat i samhället.

Att införa ozonrening medför en ganska hög investering jämfört med att exempelvis försöka rena bort resterna med membranfilter. Samtidigt finns inga regler eller gränsvärden som kommunerna måste följa. Därför har intresset tidigare varit lågt för läkemedelsrening.

– Membranfilter är dyrare att hålla på med i längden. Vi har försökt bygga vår anläggning så kostnadseffektivt som möjligt. Tidigare såg det lite mörkt ut, men nu börjar intresset hos kommunerna öka och jag tror det har vänt, säger Jerker Fick.

Nyligen beslutade Linköpings kommun att de ska satsa pengar i en fullskalig anläggning för läkemedelsrening, liknade modellen i Knivsta.

På så sätt är ett första steg taget mot det andra målet i projektet, det vill säga att ta fram rekommendationer och kostnadsberäkningar för att få många fler reningsverk i Sverige att också få bort läkemedelsrester ur våra (dricks)vattendrag.