Grannarna säger att många i Krusenberg har engagerat sig i beslutet, inte bara de som bor närmast den planerade odlingen. ”Det sticker lite ögonen med tanke på att vi som privatpersoner får gå igenom ganska omfattande prövningar för att söka ett bygglov och det med all respekt, vi vill försöka bevara kulturmiljön här, men att ett statligt universitet kan göra något som går tvärtemot tanken med att bevara landskapet”, säger Tim Nerlander. Frv Matilda Frans, Kristina Beckman, Tim Nerlander och Anders Rytkönen.
Många som har passerat på väg 255 genom Krusenberg känner till det öppna herrgårdslandskapet med åkrar och ängar som sträcker sig uppifrån skogskanten ned mot Mälaren. Landskapet mellan Morga hage fram till Rickebasta är klassat som ett riksintresse för kulturmiljövård.
Därför blev fastighetsägare i området och styrelsen för Krusenbergs byalag förvånade över att länsstyrelsen godkände en stor gran- och tallodling på två åkrar på den nordöstra sidan av väg 255. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har här hyrt ut tio hektar mark till forskningsinstitutet Skogsforsk.
– Det var en slump att vi fick reda på planerna när en medarbetare från SLU var ute på åkern utanför vårt torp, säger Matilda Frans, vars familj nyligen har bosatt sig här permanent.
Avståndet mellan åkerkanten och de närmaste bostadstomterna är bara fyra meter. I länsstyrelsens ursprungliga beslut tillåts Skogforsk plantera träd på åkrarna. Träden får bli 4–5 meter höga efter beskärning och stå med cirka 5–10 meters mellanrum. Allt ska hägnas in, men det ska finnas grindar där allmänheten kan komma in.
De närboende överklagade länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen som förbjöd odlingen med hänvisning till att träden kommer att påverka det kulturhistoriskt öppna landskapet.
– Vi hoppades då att denna mardröm skulle vara över, men SLU valde att överklaga beslutet, säger grannarna.
Det är bara 4 meter mellan familjen Frans tomt och en av de två stora åkrarna där odlingen av granar och tallar ska ske.
I början på 1980-talet såldes marken från Krusenbergs herrgård till SLU. Då var de närboende glada för att det inte blev en golfbana här. ” Vi tyckte de var ambitiösa i början. Men nu ligger massor av plastrester i hela åkern, även hönsnät och annat ligger och skräpar på deras mark. Därför känns det också otryggt kring den planerade trädodlingen. Vad kommer hända efter 30 år, kommer marken verkligen att återställas som det står i beslutet?”, undrar grannarna.
SLU:s jurister hade hittat ett formaliafel i överklagan. Därför har Mark- och miljööverdomstolen nu beslutat att odlingen trots allt får genomföras och att länsstyrelsens beslut ska gälla. Domslutet säger inget om lämpligheten att driva odlingen utan grundar sig i att Krusenbergs byalag (med cirka 100 fastighetsägare som medlemmar) från början inte hade rätt att överklaga länsstyrelsens beslut. Det är bara föreningar som huvudsakligen arbetar med miljöfrågor (typ Naturskyddsföreningen) eller föreningar som huvudsakligen arbetar med kulturskyddsfrågor som har rätt att överklaga.
Eftersom Mark- och miljööverdomstolen är den sista instansen går beslutet inte att överklaga igen.
– Det enda vi har nu är hoppet om att SLU och Skogforsk ska lyssna på våra argument, säger Tim Nerlander.
Han och flera andra fastighetsägare är själva skogsägare eller har jobbat i skogsbolag. Deras förslag är att SLU avverkar sin skog i ett närliggande område som heter Långängen.
– Där finns igenplanterad åkermark som skulle lämpa sig för den nya odlingen och där skulle SLU kunna få en bra inkomst för virket. Därför skulle det inte vara dyrare för dem att ta den marken i stället för åkern. Att återställa före detta åkermark är något som också går i takt med EU:s naturrestaureringslag. Det är rätt i tiden att odla mat och återställa våtmarker, men här går SLU åt andra hållet, säger Tim Nerlander.
Landskapet mellan Morga hage fram till Rickebasta är skyddat och bedöms som ett riksintresse för kulturmiljövård. Därför är det exempelvis väldigt svårt för dem som bor i området att få bygga ut. Allt som byggs ska noggrant smälta in i landskapet och torpmiljöerna.
På frågan om SLU inte ska hålla landskapen öppna genom bete och stå för naturvård, svarar Victoria Thuiliier: "Jo, men absolut det är också något vi gör. Vi håller betesmarker öppna runt Krusenberg och Uppsala, säger Victoria Thuillier som även svarar att beslutet om fröodlingen står fast men att de och Skogsforsk lite längre fram kommer att bjuda in de närboende igen till en dialog om utformningen av odlingen.
Victoria Thuillier, chef över SLU:s lantbruksdrift, svarar att ytorna har valts utifrån närheten till Uppsala, utifrån jordmån, jordarter och klimatförutsättningar. Marken har arrenderats ut till Skogforsk fram till år 2054.
– Här ska de förädla skogsträden genom att korsa specifika individer under kontrollerade former. Det är viktig forskning för att svenskt skogsbruk ska anpassas till klimatet och vara livskraftigt.
Varför fick inte närboende tycka till före beslutet?
– Vi har följt den formella ordningen. Som markägare kan vi plantera den gröda vi vill på jordbruksmarken. Men eftersom Krusenberg är ett riksintresse för kulturmiljö ställde vi frågan till länsstyrelsen om de hade några synpunkter på odlingen. Eftersom det inte finns några andra nyttjanderätter på åkermarken som vägföreningar eller samfälligheter har så var det endast länsstyrelsen vi behövde få ett svar av och de sa ja till planerna, säger Victoria Thuillier.
Det är tråkigt att de stympar det fina området. Jag är också skogsägare och förstår att Skogforsk måste odla träd. Det har jag full förståelse för och ett egenintresse i, men om det finns likvärdiga alternativ så är det tråkigt att de gör det här. Vi har exempelvis fått besök av Upplandsmuseet två gånger som inventerat vårt torp för att miljön här ska bevaras, säger Kristina Beckman.
Plastrester ligger nedplöjda i marken i stora delar av en åkrarna som ska bli trädodling.
På frågan om SLU ändå kan tänka sig att gå grannarna till mötes genom att använda sin nuvarande skogsmark i området, svarar hon så här:
– Vi har diskuterat det med grannarna, men tyvärr så går det inte. Den marken lämpar sig inte för den här typen av odling. I den odling som planeras kommer det att finnas en äng under träden, så markanvändningen klassas fortsatt som jordbruksmark. Det kommer att se ut lite som en äppelodling eller en vingård i landskapet.
Kommer träden inte vara upp till fem meter?
– Skogsforsk kommer att följa länsstyrelsens beslut och träden kommer begränsas i höjd. Vår mark finns framför allt till för forskning och utbildning. Eftersom vi är ett skogs- och lantbruksuniversitet är det viktigt att kunna hjälpa till med att ge möjligheter för forskning, säger Victoria Thuillier.