Elever UNT talat med säger att de ser skillnad i undervisningen.
– I början var det lite rörigt, men nu är det mycket bättre. Fler lärare har blivit öppna för förändringar för att ännu bättre kunna möta eleverna, tycker Gunilla Hammar och Stavros Louca själva.
Det är politiker, tjänstemän och ledningen på Thunmanskolan som anlitat de två coacherna. Coachernas uppgift är att fram till sommaren handleda lärare, främst på högstadiet.
Både skolans rektor Mattias Ringqvist och coacherna är glada för att arbetet har gett resultat, även om Thunmanskolan redan tidigare hade ganska bra resultat. Arbetssättet med bland annat kollegialt lärande hoppas de ska bli bestående.
Elever som UNT möter i en korridor säger att de har märkt skillnad sedan de två ”tv-lärarna” kom till skolan.
– Vi har fått lite annorlunda lektioner mot förut, lärarna pratar mer och är gladare. Kanske har de fått ny inspiration, säger eleverna Louise Hellberg och Erica Brandberg.
Enligt Stavros Louca och Gunilla Hammar har alla elever på Thunmanskolan stora chanser att få fullständiga betyg, tack vare att många har goda uppväxtvillkor i Knivsta.
– Det har alla förutsättningar att lyckas, säger Gunilla Hammar.
Stavros Louca poängterar att för att en elev ska lyckas i ett ämne så måste läraren förvänta sig att eleven ska lyckas.
– En lärare kan aldrig tänka i förväg att en elev inte kommer klara att bli godkänd. Om man tänker så kommer eleven inte att lyckas. Skulle du vilja gå till en lektion om läraren inte förväntar sig att du ska klara av uppgifterna? säger Stavros Louca.
Ett annat vanligt fel i undervisningen i dag är också, enligt de två coacherna, att läraren lägger över ansvaret på eleverna.
– En lärare ska vara undervisande. Många börjar i dag med att ställa frågor av typen: Vad tycker ni? Men det är svårt att få i gång någon vettig diskussion innan man lärt ut något, säger Gunilla Hammar.
Ovanstående exempel är enligt coacherna och Mattias Ringqvist inget unikt för undervisningen på just Thunmanskolan.
– Problemet är i stället att många kommuner väljer att inte göra något åt det. Jag tycker det är fantastiskt av Knivsta kommun att de gör den här satsningen, säger Gunilla Hammar som också vill synliggöra den kompetens som finns på Thunmanskolan.
– Här finns också fantastiska lärare vars arbetssätt är värt att uppmärksamma mer, säger Gunilla Hammar.
För att få eleverna intresserade kan lärare använda konkreta exempel.
– Man kan exempelvis räkna ut kostnaden för mobilabonnemang och samtidigt lära ut en linjär ekvation, säger Stavros Louca och ritar snabbt upp en linjär funktion på en tavla i rummet vi sitter i.
– Och ibland kan man behöva prata om annat som intresserar för att leda in en elev på rätt spår, säger Gunilla Hammar som anser att varje lektion behöver en intressant inledning och en avslutning som knyter ihop säcken.
– Gärna också en cliffhanger, en intressant fråga som lämnas obesvarad till nästa lektion, fyller Stavros Louca i.
Vad är det som gör att ni kan förändra invanda mönster?
– Vi har mycket erfarenhet och vi jobbar mycket systematiskt. Vi har alltid ett mål med vad vi gör och försöker ändra en liten del i taget. Samtidigt ska man komma ihåg att bara det faktum att någon iakttar en när man arbetar gör att man tänker mer på vad man gör, säger Stavros Louca.
Rektor Mattias Ringqvist håller med. Han har liksom lärarna på skolan blivit coachad i sitt arbete.
– Lärare vill som alla andra bli sedda i sitt arbete. Som rektor försöker man hinna ge feedback så mycket det går, men man hinner inte med allt. Därför är det bra om man kan använda all den kompetens som finns i huset till mer kollegialt lärande, mellan lärarna, säger Mattias Ringqvist som är glad över att Thunmanskolan fått chansen att vara med i skolutvecklingsprojektet.