Rami Yones är mycket på språng. Här jobbar han på telefonen i en paus efter mötet med Knivsta kommun. Han besöker gärna kommuner och regioner för att prata trafik och berätta om Trafikverkets planer. "Det är en viktig del av jobbet", anser han.
Rami Yones, 41, antog i våras en stor utmaning när han tackade ja till att bli Trafikverkets nye direktör för region Öst, där bland mycket annat järnvägsspåren mellan Uppsala och Stockholm ingår.
Trots alla problem ser han hoppfullt på framtiden.
– Det pågår en mängd olika förbättringar för att öka robustheten på Ostkustbanan, säger Rami Yones som växte upp i Uppsala.
Numera bor han i Sollentuna och åker fortfarande mycket tåg på Ostkustbanan. Han började karriären med att plugga juridik och hamnade på Trafikverket 2012 efter att ha arbetat på Luftfartsverket och Swedavia.
Var det oväntat att hamna på Trafikverket?
– Både och. Men även statstjänstemannarollen handlar om juridik, och transportplaner innefattar mycket lagstiftning. Man hör ofta kritik mot att planer tar lång tid. Samtidigt har vi en otroligt rättssäker och demokratisk process med samråd och rätt att överklaga, vilket jag tycker är väldigt fint, säger Rami Yones.
Att de flesta pendlare inte uppfattat att Trafikverket sedan månader tillbaka har större resurser för underhåll har flera förklaringar, enligt honom.
– Vi har fått väldigt mycket mer i underhållsanslag på sträckan Stockholm-Uppsala, det är nu närmare 45 procent mer än tidigare år. Samtidigt innebär det en jätteutmaning att få tag i entreprenörer. Det går inte bara att knäppa med fingrarna så står entreprenörerna uppradade och redo att jobba.
Det handlar både om brist på utbildad arbetskraft och om att marknaden styr hur många entreprenörer som finns inom järnvägsarbete.
– Det är nästan bara Trafikverket som köper järnvägsunderhåll i Sverige, vilket betyder att vi nu måste jobba upp kapaciteten hos entreprenörerna. Men att vi nu har de ekonomiska resurserna för att börja investera är positivt.
Rami Yones, ny direktör för region Öst på Trafikverket var på besök i Knivsta häromdagen för att prata med representanter från kommunstyrelsen om kommande tågvinter. Lennart Lundberg (Knivsta.nu) var den som tagit initiativet till mötet.
De ökade anslagen har medfört att verket nu kan ha jourpersonal vid spåret senast 30 minuter efter att något gått sönder. Så kort inställelsetiden finns inte på andra tågsträckor i landet.
I februari brann ställverket i Myrbacken vilket ledde till en hel veckas trafikstopp.
Vad gör ni för att det inte ska hända igen?
– Om ett ställverk brinner måste man byta ut det mesta. Men om en del går sönder så bygger vi nu upp ett reservdelslager så att vi fortare ska få tag i reservdelar. Samtidigt finns många olika typer av ställverk, som kräver olika typer av reservdelar. Vi har börjat byta ut ställverken på Ostkustbanan så att alla blir likadana.
De borgerliga partierna tänker inte satsa på höghastighetståg. Men om det i stället blir mer pengar till underhåll vet inte Rami Yones än. "Vi har vad jag vet inte fått något besked om det. Det är viktigt att vi får fullfölja de planer som är finansierade i dag, eftersom vi redan lagt så mycket tid och pengar i planeringen. Jag utgår från att regeringen fattar kloka beslut och vi är den myndighet som ska verkställa deras beslut, så vi anpassar oss", svarar han.
Ett annat problem är att det bara finns två spår på sträckan, vilket begränsar möjligheten att leda om trafik.
– Det innebär också att vi inte har tillräckligt många så kallade servicefönster. Det går helt enkelt för många tåg för att vi ska kunna arbeta så ofta som vi vill.
Är det då positivt att Mälardalstrafik drar ner på turerna?
– Ja, på lång sikt, men inte på kort sikt.
Hela tio procent av alla tågförseningar beror på att folk vistas på spårområdet.
– Det är tågstopp som vi tvingas beordra för att vi har människor som av olika anledningar befinner sig olovligen på spåret. Det räcker med att någon står innanför en vägbom så måste vi stoppa trafiken.
Hela tio procent av alla förseningar beror på att folk vistas på spårområdet: "Det är tågstopp som vi tvingas beordra för att vi har människor som av olika anledningar befinner sig olovligen vid spåret. Det räcker med att någon står innanför en vägbom så måste vi stoppa trafiken. Och sedan tar det lång tid att kalla på polisen och försäkra oss om att det är fritt att släppa på trafik igen", säger Rami Yones.
Nyligen kom Statens haverikommission fram till att det var sprickbildning i rälsen som orsakade urspårningen av ett godståg i Häggvik 2021.
Har det blivit farligt att åka tåg?
– Nej, vi gör regelbundna inspektioner med instrument som mäter kvaliteteten och identifierar sprickbildning. Nu missade vi i det här fallet och får utvärdera om vi behöver ändra våra metoder.
Han tycker det är viktigt att påpeka att Trafikverket är en myndighet som inte driver någon politik, utan bara utför uppdrag åt regeringen.
Är det hattigt?
– Nej, jag upplever att det inte är det eftersom vi har en tolvårig nationell plan som revideras vart fjärde år.
Är ditt jobb psykiskt påfrestande?
– Det är klart att det är jobbigt när människor inte kommer fram i tid. Men det är också det som gör jobbet så spännande. Jag tackade ja till jobbet för att jag nu får en möjlighet att påverka och förbättra. Det laget jag jobbar i nu är väldigt inspirerande, det finns så otroligt många samhällsengagerade personer på Trafikverket som vill att det här ska bli bra.
Vad kan ni lova inför vintern?
– Vi har hög punktlighet just nu. Jag har ingen kristallkula, men när det gäller planerade avbrott kommer det bli värre och sedan bättre. Den allra största förbättringen blir utbyggnaden till fyra spår.