Han känner sig som ett med naturen

Han är kritisk till utvecklingen av området och han har viss makt över utbyggnaden eftersom delar av den mark kommunen vill bygga på är hans.
Herbert Larsson visar först upp sina gäss, som hälsar ljudligt när vi närmar oss. Gässen är i dag gården Alfhems stolthet, en gård som ligger intill järnvägen i Alsike och som på andra sidan järnvägen består av skogsmark i nya Alsike.
– Känslan för det jordnära har alltid funnits i blodet på mig och djuren är dem man kan lita mest på eftersom de har en instinkt som alltid är sann, säger Herbert Larsson, vars största intresse i dag är att få människor att förstå att vi måste vara mer eftertänksamma och leva så att jorden inte slits ut.

När det gäller mer lokala naturfrågor så är han kritisk till utvecklingen i Alsike. För en tid sedan ville kommunen köpa mark av Herbert Larsson för att bygga den nya skolan, Brännkärrsskolan, men det motsatte han sig. Kommunen fick då köpa annan mark som skolan ska byggas på i Vrå sommaren 2013.
– De spränger här så att många vilda djur blir rädda och flyttar härifrån, säger Herbert Larsson.
Hur känns det att bo på en gård så nära ett samhälle?
– Jag trivs bra här och har hittat vissa favoritplatser att sitta på under årens lopp, platser där jag känner att jag är ett med naturen. Det är därför jag har bott kvar, säger Herbert Larsson.
Han föddes på en gård i Björklinge och under andra världskriget lärdes han som tonåring upp av äldre lantbrukare och trädgårdsmästare. När han startade eget köpte han sin gård i Alsike. Från början hade familjen mjölkproduktion här. Det fanns också gäss, hönor, grisar och en häst på gården till och från.
– Jag utbildade mig även till elektriker och var ibland så kallad månskensbonde för att få ekonomin att gå ihop.
Det som ligger Herbert Larsson varmast om hjärtat i dag är att få fler att leva som han själv, det vill säga nästan som ett med naturen och att fler ska utbilda sig till jordbrukare från grunden.
– När det gäller djur så blir människor mjukare då de håller på med djur. Jag har sett problemungdomar som förr kom till gårdar. Hårda människor blir mjuka mot djur eftersom människa och djur skiljer sig åt och eftersom de här ungdomarna såg att de var människor när de fick vara med djuren, säger Herbert Larsson.

Hans största intresse är att försöka se till att jorden inte slits ut, att jorden på våra åkrar ska kunna bära en ny, lika god skörd varje år genom att inga konstgjorda bekämpningsmedel används.
– Skriv det här i tidningen, säger Herbert Larsson, och visar en sida med visdomsord som Biodynamiska föreningen i Järna har tryckt upp i sin medlemstidning.
Orden är hämtade från Jozef Tischner, polsk präst och filosof. Här står bland annat att jorden som ingår i gården varken är råvara för exploatering eller fabrik för spannmålsodling, att människan har sin åker från andra och för andra samt att när vi tjänar jorden tar vi till vara vårt arv.
– Jag tror på biodynamisk odling och har varit på flera föredrag hos antroposoferna i Järna. Jag kallar mig inte själv för antroposof, men tror mycket på självförsörjning och eftertanke, säger Herbert Larsson.

Han tror att bakgrunden till att de små gårdarna och självhushållen har blivit färre i Sverige är att vi har levt i fred länge och fått det bättre.
– Människan har så svårt att tänka om när pengarna flödar in. Men nu börjar ekonomin vända och det tror jag är bra. Jag tror även att vi kommer att få nya folkförlyttningar i vårt land, säger Herbert Larsson.
Efter klimatförändringarna tror han att fler kommer att flytta till Norrland för att odla.
– När jag var barn lärde man sig i skolan att Norrland var framtidslandet. Kanske det blir så nu när det blir varmare och lättare att odla i norr.
  018-478 12 35
Stolthet. Gässen som går fria kring gården är
Herbert Larssons bästa vänner.
Stolthet. Gässen som går fria kring gården är  Herbert Larssons bästa vänner.
”De spränger här så att många vilda djur blir rädda och flyttar härifrån.”