I skolans matsal är det en vanlig dag. Barnen sitter vid sina bord och äter i lugn och ro. På tallrikarna ligger spagetti och köttfärssås, en maträtt som många gillar. Ändå tar Isak Askebro och några av hans kompisar i klass 2D så lite mat att de är tvungna att gå en gång till för att hämta mer.
– Det är knepet för att vi inte ska kasta mat. För om man tar lite först så vet man om det är gott och hur mycket mer man kan ta sedan, säger Isak Askebro.
På bordet mellan killarna står en skylt med texten ”Ge varandra matro, prata med små bokstäver”. Överallt i matsalen, på väggar och bord, finns inplastade skyltar med information om hur djuren har det som maten kommer i från eller skyltar med tips som ska göra det lättare att undvika att kasta mat.
På bara två månader har de 450 eleverna på skolan lyckats minska matsvinnet med fem hinkar per vecka. Det vill säga med 200 liter per månad. Så mycket mat sparar skolan numera in genom att barnen kastar mindre. Det som gjorde att eleverna tidigare kastade mer mat var att de tog mer än de orkade äta, men också för att de var mer stressade.
– Om många går från matbordet och man själv har mycket mat kvar så blir det stressigt och svårt att hinna äta upp, säger Erik Bergh som också går i klass 2D.
Men genom att alla nu måste sitta kvar minst tjugo minuter vid matbordet så tycker han att det har blivit bättre. Barnen säger också att det som gör att de inte kastar så mycket mat är att de tänker på att det är ett slöseri med pengar.
– Köttfärssåsen jag har på min tallrik skulle en fattig person i Afrika kanske leva på en hel vecka. När man tänker så känns det konstigt att kasta, säger bland andra Anton Holmqvist.
Monica Westerling, som arbetar i köket på Alsike skola, är stolt över hur bra skolans elever numera lyckas med att äta upp sin mat. Enligt henne är det samarbetet mellan måltidspersonalen och skolans övriga personal som gjort att de lyckats.
– Vi hade svårt att nå eleverna här i matsalen. Men när lärarna började prata med eleverna om de här frågorna så lossnade det, säger Monica Westerling.
Hon har även gått runt i klassrummen för att prata med barnen om projektet. Nu finns ett diagram på väggen i matsalen där alla spänt följer utvecklingen.
– Eleverna frågar varje dag hur det går och de peppar varandra att inte kasta mat. Man märker att de är mer intresserade av mat och miljö nu. Det är kul, säger Monica Westerling.
Alla veckor utom veckan före påsk gick matsvinnet ner.
– Vi hade påskbuffé och då är det svårt att ta lagom mycket. Men annars har vi de senaste veckorna haft konstant sju tiolitershinkar med kastad mat i stället för som tidigare 12,5 hinkar, säger Monica Westerling och pekar på diagrammet.
Vecka 21 har måltidspersonalen lovat eleverna en efterrätt eller liknande om de klarar att hålla sju-hinkarsstrecket varje vecka. Förvånande nog upptäckte personalen på Alsike skola att det var när det var godast mat som eleverna kastade mest.
– Antagligen är det för att de tycker det ser så gott ut att de vill ta mycket, men inte tänker på att de kanske inte kommer att orka allt, säger Monica Westerling.
En annan viktig sak för att få eleverna att äta maten är förstås att göra den så aptitlig som möjligt. Här har måltidspersonalen stor nytta av det matråd som finns på skolan och där de får många tips från eleverna.
– Man får ha fantasi för att lyckas. Det är exempelvis svårt att få barnen att äta kokt potatis. Men om vi klyftar egen potatis (inte färdigköpt) så äts det mycket potatis, säger Monica Westerling.
Samma sak gäller salladsbordet. Genom att exempelvis piffa upp vitkålssalladen med lingonsylt, mandariner eller pizzakryddor så äter nu eleverna 25 kilo mer vitkål per vecka. Ingela Nannström, kostchef i Knivsta kommun, är glad över att Alsike skola har lyckats så bra:
– Nu vet vi att effekten blir kraftfull när måltidspersonalen samverkar mer med övriga på skolan. Och vi hoppas att de andra skolorna i kommunen ska kunna ta efter. Viktigt för att lyckas få ner matsvinnet är också mer vuxennärvaro i matsalen så att miljön blir lugnare för barnen när de ska äta.