Knivsta kan bli pilotkommun

– Tanken är att sätta patienterna i fokus och att försöka få bort det så kallade stuprörstänkandet där var och en gör sin del, istället för att man ser till helheten, säger Rolf Samuelsson (MP) ny ordförande för socialnämnden i Knivsta.

Bakgrunden till diskussionerna är att alla kommuner i länet har fått i uppdrag att utveckla närvårdsprojekt, något som UNT skrivit om tidigare. Projekten ser olika ut i olika kommuner beroende på de lokala behoven och förutsättningarna.
I Knivsta har man redan sedan kommunen bildades fokuserat på vad man behöver utveckla tillsammans med landstinget. Men samarbetet har främst varit övergripande och inte nått ända fram till resultatet runt kunder, brukare och vårdtagare.

Det som nu diskuteras i Knivsta är att gå ett steg längre när det gäller närvård utifrån barn och unga samt deras familjer, personer med psykiska funktionsnedsättningar och äldre personer med stroke och demens.
– Exempelvis handlar det om att demenssjuka personer inte ska behöva få besök av alltför många personer under en vecka. En nackdel är att den sjuka kan bli mer förvirrad om det kommer många olika personer, även om de utför vård som behövs och som den vårdtagande vill ha, säger Rolf Samuelsson.
Han poängterar att projektet än så länge bara är på planeringsstadiet och att diskussionerna främst sker mellan tjänstemännen än så länge.
Monica Jonsson, chef för äldreomsorgen i kommunen, säger också att allt än så länge är på idéstadiet.
– Vi diskuterar frågan: Vad skulle närvård vara i Knivsta och kan man gå ett steg till. Vi har så här på idéstadiet fått ett positivt
bemötande från politikerna, men det är först i mars som vi ska lämna ett förslag till dem, säger Monica Jonsson.

Nästa vecka ska en grupp med tjänstemän från Knivsta och landstinget åka till Norrtälje på studiebesök. Här har man sedan några år tillbaka ett vårdbolag som ägs och drivs av Stockholms läns landsting och kommunen tillsammans.
Hittills när man talat om närvårdsprojekt i Uppsala län så har det mest handlat om hur enskilda människor inte ska komma i kläm mellan stolarna i vårdkedjor som i dag består av både landstingets och kommunernas vårdgivare.
– Och det stämmer att det inte är av besparingsskäl som det här diskuteras, men om man låter en eller ett fåtal personer i stället för flera ha ansvaret för vården av en vårdtagare så innebär det också effektiviseringar och besparingar, säger Rolf Samuelsson.
Han ser därför fördelar både för kommunen och för invånarna om ett närmare samarbete om vårdtagarna skulle inledas med landstinget.

Även tjänstemännen har diskuterat den aspekten eftersom befolkningen blir äldre och att det på så sätt blir allt svårare att finansiera den välfärd som vi har i dag.
Exempel på rationaliseringar som har framförts i samtalen i Knivsta är att delar av landstingets geriatrik kan samordna sig med primärvården och kommunen i en enhet som har hand om rehabilitering av äldre.
Bland de största förespråkarna i Knivsta för att sluta med tidsödande samarbete och i stället gå ihop är Knivstas utbildningschef Peter Svantesson.
”Hur mycket tid ska få gå åt till kivande om vem som ska göra jobbet och vilken kassakista som ska öppnas?” skrev han för en tid sedan i ett debattinlägg i tidningen Dagens samhälle.