Knivsta pastorat bakom unik storsatsning
Knivsta pastorats mÄngmiljonsatsning i Alsike, S: ta Maria, Àr ett sÀtt att möta de vikande medlemstalen och samhÀllets behov. Kyrkoherden Anders Johansson ser skolbygget som en ÄtergÄng till Svenska kyrkans forna roll.
- Men vi har redan tillrÀckligt med kyrkor. Det Àr en liten kommun, avstÄnden Àr korta och nÀstan alla har bil, sÀger kyrkoherden Anders Johansson.
I stÀllet vÀxte idén S:ta Maria Alsike fram. I maj rÀknar Knivsta pastorat med att börja bygga pÄ den 7 000 kvadratmeter stora skogstomten som de köpte för snart nio Är sedan.
- Vi vill skapa ett komplement till verksamheten vi bedriver. En offentlig miljö som inte finns i Alsike i dag, sÀger Anders Johansson.
S: ta Maria Àr pastoratets största satsning sedan de bastanta medeltida kyrkorna byggdes. Totalkostnaden berÀknas hamna pÄ 130 miljoner kronor. Det finansieras med eget kapital, gÄvor och hyresintÀkter.
Först ut blir en förskola med plats för 80 barn och en skola som rymmer 125 elever. I skolan, som berÀknas vara fÀrdigbyggd i augusti 2010, ska elever frÄn förskoleklass till fjÀrde klass gÄ.
DÀrefter byggs ett LSS-boende med fem lÀgenheter, ett kapell, en matsal, kafé och 26 lÀgenheter som riktar sig till hushÄll utan barn. LÀgenheterna ska drivas i form av en kooperativ hyresrÀttsförening.
- Det ska vara ett bygge som integrerar och motverkar social- och Älderssegregation. Mor- och farförÀldrarna ska kunna bo nÀra barnbarnen, sÀger komminister Erik Eckerdal som ser satsningen som ett sÀtt för kyrkan att ta plats i dagens samhÀlle.
Liksom Svenska kyrkan i stort har Knivstas sex församlingar tappat medlemmar de senaste Ären. I dag ligger medlemstalen pÄ knappt 80 procent. Kyrkoherden Anders Johansson ser med krass realism pÄ framtiden.
- Jag tror inte medlemstappet stagnerar förrÀn vid 60 procent. Vi har levt i en chockfas inom kyrkan och hittills inte hittat formerna för att bemöta förÀndringen. Alsikeprojektet Àr ett sÀtt.
Anders Johansson och Erik Eckerdal spÄr att kyrkan fÄr nya uppgifter i framtiden. Eller som de hellre förklarar det: en ÄtergÄng till den gamla kyrkans roll fast i modern tappning. Att ta större del i skola, förskola och ÀldrevÄrd Àr en del. I och med skilsmÀssan frÄn staten fÄr Svenska kyrkan bedriva skolverksamhet igen - nÄgot de varit förbjudna att göra tidigare.
- Förr var det ju kyrkan som hade hand om undervisning. Nu ÄtergÄr vi till gamla mönster. Pendeln svÀnger tillbaka, sÀger Erik Eckerdal och fortsÀtter:
- Vi mÀrker att de samhÀlleliga resurserna inte rÀcker till. Samtidigt Àr det hÀr ett sÀtt för oss att fÄ ekonomi i vÄr verksamhet. I svÄra tider krymper man verksamheten eller sÄ satsar man. Eftersom Knivsta Àr en tillvÀxtbygd har vi möjlighet att satsa, sÀger Erik Eckerdal.
Knivsta pastorats idéer Àr inte unika. DÀremot Àr pastoratet tidigt med att sjösÀtta tankarna. Kyrko- och fastighetschefen Mattias JonsgÄrden tror att det beror pÄ att de sex församlingarna lyckats enas om gemensamma satsningar samtidigt som Knivsta Àr en tillvÀxtort. En annan viktig faktor Àr kommunens instÀllning.
- De Àr vÀldigt positivt instÀllda till ett samarbete med kyrkan. De stödjer vÄr satsning helt och hÄllet, sÀger Mattias JonsgÄrden.
KommunalrÄd Göran Nilsson (m) bekrÀftar bilden. BefolkningsvÄgorna som sköljt över kommunen de senaste Ären stÀller stora krav. Att bygga nya skolor och förskolor kostar.
- Det Àr en lÀttnad för kommunen att nÄgon annan bygger en skola.
Att det handlar om en kyrkskola kommer och skall mÀrkas, enligt Anders Johansson. Bland annat genom att kristna symboler ska finnas i skolan.
- De anstÀllda ska vara besjÀlade. De ska ha en ha en uppfattning om vad kyrkan stÄr för och dela de kristna vÀrderingarna.
Varken han eller Erik Eckerdal ser nÄgon motsÀttning mellan den fastslagna lÀroplanen och kyrkans vÀrderingar.
- TrosfrÄgor har blivit sÄ tabubelagt. Det Àr naivt att tro att vi haft eller har en ideologiskt avskalad skola. VÄr skola kommer inte att bli en trosskola men det kommer att finnas en kyrklig ton och vi vill förmedla de kristna vÀrdegrunderna, sÀger Anders Johansson.
Han Àr medveten om att kombinationen skola och religion kan vÀcka reaktioner. Men han tror inte att det blir svÄrt att locka elever.
- Det kan vara ovant för mÀnniskor att Svenska kyrkan driver skolor. Och det finns sÀkert de som inte vill ha sina barn i kyrkskolor men jag Àr inte ett dugg orolig. Underlag finns.
Skolkön kommer att gÄ genom kyrkan. Men Anders Johansson försÀkrar att alla Àr vÀlkomna oavsett religionstillhörighet.
Göran Nilsson ser inga problem med en skola som drivs av Svenska kyrkan.
- Konkurrens och större valmöjligheter Àr alltid nÄgot positivt. DÄ fÄr medborgarna fler alternativ. Friskolor berikar. Vi vÀlkomnar en skola med kristen inriktning pÄ samma sÀtt som vi skulle vÀlkomna en skola med till exempel en idrottsprofil.
SĂ„ jobbar vi med nyheter