Knivsta tappar i skolrankning

Knivsta hamnar den här gången på plats 216 av Sveriges 290 kommuner. Förra året kom kommunen på plats 103 i rankningen av Sveriges bästa skolkommun.
Klas Bergström (M), ordförande i utbildningsnämnden, säger att han inte har läst undersökningen ordentligt än.
? Det är klart att vi ska analysera resultatet, men man får tänka på att det är förra årets siffror som Lärarförbundets undersökning bygger på och att det är ett fackförbund som står bakom undersökningen. Elevernas studieresultat i Knivsta har, med undantag för ett år, förbättrats varje år sedan Knivsta blev egen kommun.
Det år som niondeklassarnas meritvärden försämrades var 2010, samma år som undersökningen bygger på.
? Det man arbetar med just nu är att få upp resultaten i matematik bland eleverna, eftersom dessa resultat har sjunkit, säger Klas Bergström.

Han säger också att man jobbar med att ta reda på varför pojkar i Knivsta kommun tappar i studieresultat jämfört med flickor.
? Varför studieresultaten glider isär mellan olika grupper, även mellan exempelvis socioekonomiska grupper, är något som märks på flera håll i Sverige och som regeringen också lagt mycket fokus på.
Åsa Andersson, ordförande i Lärarförbundet i Knivsta, tycker att Knivsta kommuns fall i rankningen måste leda till att man analyserar och åtgärdar de problem som uppmärksammas.
? Vi har inte legat så bra till de senaste åren och varje undersökning bygger ju på fjolårets siffror, så det jämnar ut sig. Sjukfrånvaron har exempelvis ökat och det är ett tecken på att belastningen på lärarna är för stor, säger Åsa Andersson.
Hon tycker att Knivsta kommun nu måste satsa på fler lärare. Lärartätheten ligger här bland de lägsta i hela landet.
? Arbetsmiljön blir inte bra för barnen och personalen i de stora förskole-, fritids- och i skolgrupperingar som finns. Ibland skulle man behöva dela upp i halvklasser för att hinna se varje barn. Om man slår ut tiden per barn i dag så har en lärare bara 1,5?2 minuter per barn och lektion, säger hon.

Att få det att gå ihop med ökade krav på individualiserad undervisning är svårt enligt henne.
? De barn som tydligt behöver extra stöd får det, men alla barn som hamnar i gråzonen och elever som har lätt för sig behöver också stimulans, säger hon.
Klas Bergström säger att undersökningar visar att höga lärarlöner och lärartäthet inte har direkt med kvaliteten på undervisningen att göra.
? Ibland stirrar man sig blind på lärartätheten. Det är viktigare att vi har bra lärare, än många huvuden. Fast jag tycker att vi har lite för stora grupper just nu.