Den senaste Pisa-mätningen visar att svenska elevers kunskaper i naturvetenskap, matematik och läsförståelse har försämrats. Men i Knivsta har resultaten förbättrats. Här stiger betygen istället för att dala.
Enligt utbildningsnämndens ordförande Klas Bergström (M) har även elever och skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar, lyckats mycket bra i Knivsta.
Varför klarar era lärare av att vända trenden?
– Det finns några olika faktorer som forskare visat har stor påverkan på skolresultaten. Vi har arbetat systematiskt med utgångspunkt från bland andra John Hatties forskning för att förbättra resultaten och jag tror att det är det som gjort att det har gått bättre för våra skolor, säger Klas Bergström.
Han tror att det främst är tre punkter som är viktiga att arbeta med. Dessa är tydlighet när man ställer krav på eleverna, en noggrann analys och uppföljning samt coachning för lärarna.
Skolchefen Göran Håkansson tror att en högre grad av systematik i kvalitetsarbetet samt en noggrann uppföljning av i vilken mån som olika åtgärder ger effekt i arbetet med barn med särskilda behov, är två faktorer som kan göra den svenska skolan mer framgångsrik.
– Att resultat och analyser diskuteras och följs upp av dem det berör (av lärare och elever), och inte bara diskuteras på skol- eller förvaltningsnivån tror jag är viktigt, säger Göran Håkansson.
Knivsta kommun har tidigare tagit in de två tv-kända lärarna Gunilla Hammar och Stavros Louca för att coacha lärarna på Thunmanskolan. Greppet var kontroversiellt, men gav resultat. På Thunmanskolan är meritvärdet 228 i år, det högsta värdet här på tio år. Snittet i riket ligger på 213.
– I dag arbetar vi med att utveckla det kollegiala lärandet. Vi har en konsult och våra förstelärare som är katalysatorer för att utveckla det arbetssättet, säger Klas Bergström som också tycker att den nye skolchefen har en stor del i den positiva utvecklingen.
En fjärde faktor för att lyckas med resultaten i skolorna tror han är att alla som har med skolorna att göra måste arbeta tätare tillsammans.
– Politiker, rektorer, förvaltning och lärare måste träffas mer och arbeta tillsammans för att utveckla skolan.
Bland annat arbetar Knivsta kommun med flera kommuner på det sättet i SKL:s matematikprojekt där målet är att förbättra Sveriges elevers matematikkunskaper senast till år 2016.
– Sedan handlar skolresultaten förstås om en bra studiemiljö, att det är lugnt i klassrummet är en förutsättning för att kunna förbättra resultaten, säger Klas Bergström.