– Vi har fått leka och fått våra roller. Vi har också fått använda våra krafter. Tomtarna kan frysa till is, trollen kan bli osynliga och vättarna kan säga åt någon att tala sanning, berättar Moa Lundholm och Maja Högström från Lagga skola.
De två tjejerna och deras klasskompisar är glada och uppspelta fastän de bara har varit med på introduktionen än så länge. Efter lunch börjar den improviserade saga som de ska delta i. Bara en pojke i klassen har tidigare provat på lajv – eller rollspel som det också kallas, men alla verkar lika entusiastiska.
– Det är jättekul att få klä ut sig, säger en kille innan han springer i väg för att prova att blåsa i ett djurhorn.
På Knivstas grundskolor finns numera lokala kulturombud, lärare som ska inspirera och initiera kultur i lärandet på skolorna.
– Vi deltar i möten med de andra skolornas kulturombud och tillsammans med andra inblandade har vi beslutat om olika projekt som ska genomföras i några år framöver, säger Ängbyskolans två kulturombud Monica Jansson och Anna Yttréus.
Alla femteklassare i kommunen får vara med i lajvprojektet. När eleverna går i årskurs 6 får de delta i ett bildprojekt. För sjundeklassarna handlar Skapande skola om att skapa film, åttondeklassarna får vara med i ett musikprojekt och alla niondeklassare får göra ett teaterbesök.
Vad är bra med lajv?
– Man tränar sin fantasi, kan lära sig mer om historia, får prova på olika egenskaper och att lösa problem. Det finns också de som syr sina egna kläder, säger Monica Jansson.
Anna Yttréus tror att lajv kan bli en bra ersättning för datorspel, åtminstone till viss del.
– Lajv kan man säga är motsvarande, men att man själv har en av rollerna. Fördelen med lajv är att barnen kommer ut och rör på sig och att de får vara med och skapa, säger Anna Yttréus.
Ett av syftena med Skapande skolaprojekten är att alla elever, oavsett geografiska hinder eller föräldrarnas resurser, ska få möta kultur i olika former. Lajvdagarna i skogen bakom Ängbyskolan genomfördes av företaget Lajvverkstaden.
– Det blir alltmer vanligt att skolor vill genomföra lajv. Man kan göra det äventyrligt som i dag när vi har svensk folktro och Lennart Hellsings dikter som tema.
– Men man kan också ta upp tunga ämnen som diskriminering eller exempelvis genomföra en lektion om franska revolutionen som ett lajv, säger teaterpedagog Anna-Karin Linder.
Hon menar att lajv är både gruppstärkande och ett bra sätt att lära sig saker på.
– Att ha roligt ihop och få gemensamma upplevelser är bra för grupper, samtidigt som det är lättare att komma ihåg kunskaper då man lär sig med alla sinnen, säger hon.