Knivstaelever lär på nya sätt
Vad är meningen med att lära sig det här? Får elever svar på den frågan så kanske de hämtar in kunskaper lättare. Det är en av utgångspunkterna i ett nytt forskningsprojekt där bland andra Margarethaskolan i Knivsta ingår.
Professor Astrid Pettersson undervisar Annie Wattman och Felicia Dolk i matematik i Margarethaskolan i projektet om elevers kunskapande.
Foto: Maria Lindblom
För Margarethaskolans del innebär det att man inleder ett samarbete med Reggio Emilia-Institutet och två andra skolor i Sverige.
- Vår skola har nog valts ut för att vi ligger i framkant vad det gäller Reggio Emiliafilosofin i grundskolor, de flesta som använder Reggio Emilia i Sverige är annars förskolor, säger Margarethaskolans rektor Ylva Törne.
Forskningsprojektets frågeställning gäller ordagrant: "När blir barns och elevers kunskapande också meningsskapande, med svenska och matematik som kommunikativa verktyg, i en svensk skoltext."
Frågeställningen kommer att undersökas i ett nätverk med hela 20 skolor runtom i Sverige.
- Vi har försökt få en blandning av skolor. Allt från kommunala skolor med tuffare klimat i Rosengård till lugnare skolor här i Knivsta ingår, säger Per Dahlbeck från Reggio Emilia-Institutet.
Arbetet kommer att pågå i tre år och projektledningen består av rektor Sonja Lundmark, professor emeritus Bengt Linnér, professor Astrid Pettersson samt Kerstin Lagrell och Per Dahlbeck från Reggio Emilia-Institutet.
En elevgrupp i klass sju kommer att vara extra mycket observerad på Margarethaskolan.
Den här dagen har sjuorna en speciell matematiklektion i små grupper. Eleverna får titta på bilder som de ska tänka på matematik kring. Här finns exempelvis en bild på en dykare som flyter på rygg i en sjö. Frågan kan då bli hur mycket lättare han blir i vatten och att ta reda på vad som gör att man flyter.
Eleven David Joelsson tycker att mattelektionen var ovanligt rolig.
- Jag tyckte det var kul att göra något annat än att sitta och räkna i boken. Det är kul med omväxling, säger han.
Och enligt Per Dahlbeck är det just det här som är tanken med försöken. De vill ge eleverna kunskap genom att tänka ut själva vad de behöver veta och vad de exempelvis kan ha olika räknesätt till.
- Det här arbetet hämtar bland annat inspiration från förskolepedagogik. I den svenska skolan är det vanligare att man bara lär ut på det här sättet inom tillfälliga temaarbeten i stället för mer övergripande, säger Per Dahlbeck.
Pedagogernas arbete tillsammans med eleverna kommer att dokumenteras på Margarethaskolan. Materialet analyseras sedan på träffar med representanter från andra skolor och projektledningen.
- På så sätt knyts teori och praktik i hop och ett lärande sker för alla inblandade, såväl elever som professorer, säger Erika Björklund, pedagogista och lärare.
Alla pedagoger på Margarethaskolan kommer också att ingå i ett regionalt nätverk med Väringaskolan i Sigtuna, Växthuset i Uppsala samt Solskenet och Liljeforsskolan i Uppsala. Nätverket ska bredda, fördjupa och förankra projektets frågeställning på skolorna.
Rektor Ylva Törne är enbart positiv till att forskarna kommer att besöka skola till och från i hela tre år.
- För oss är det jättespännande att samarbeta med så kompetenta forskare! Genom att delta kommer vi nog att få mycket feedback och chans att utvecklas, säger Ylva Törne.
Så jobbar vi med nyheter