Det är administrationen i kommunerna i nätverket Femklövern; Knivsta, Håbo, Gnesta, Nykvarn och Trosa som har jämförts.
För Knivstas del är kostnaden för ekonomifunktionen lägst bland de undersökta kommunerna. Däremot är kostnaderna för it och webb de högsta.
– It och information är något som vi medvetet satsar på och tror är bra för kommunens framtid. Vi vill exempelvis undvika papper och i stället ha så mycket som möjligt i datorerna, säger kommunalrådet Göran Nilsson (M).
Sammanfattningsvis ligger de jämförda kommunerna förvånande jämnt, enligt utredarna. Håbo har högst kostnader för sin administration med 31,3 miljoner kronor per år. Knivstas kostar 23,7 miljoner per år. Men kostnaden per invånare blir nästan densamma, det vill säga cirka 1 600 kronor per år för samtliga kommuner, utom Nykvarn som ligger högre. Till administrationen räknas exempelvis personalfunktioner, it, ekonomi, planeringsfunktioner, nämndsekreterare och näringslivskontor in.
Men att jobba i en liten administration kostar på för en del anställda, speciellt om kommunen växer. Ulrika Lennartsson, som arbetar med kartor åt Knivsta och Östhammars kommuner, intygar att så är fallet.
– Ja, det är mycket jobb och arbetsuppgifterna kan bli mer splittrade i en liten kommun än i en stor, säger hon.
Det har också hänt att kommunala handlingar inför möten inte kommer ut på kommunens webbsida som det var tänkt.
Göran Nilsson säger att vissa saker inte blir gjorda ibland just för att Knivsta kommun har en ganska liten organisation. Vid vakanser prioriteras därför lagstadgade arbetsuppgifter.
Ni har också en annan organisation än andra kommuner?
– Ja, vi har bara en förvaltning, även om de flesta arbetar inom sina områden. Fördelen är att man kan låna personal över områdesgränserna vid exempelvis sjukskrivningar, säger Göran Nilsson.
Trots det tror han att det går att effektivisera ännu mer än som redan skett.
– Men det går inte att spara åtta miljoner kronor som det skulle ha inneburit om Socialdemokraternas budgetförslag hade gått igenom. De säger att vår administration är dyr, men det visar den här undersökningen att den inte är, säger Göran Nilsson.
Han anser att Knivsta kommun egentligen hade för få invånare för att vara lönsam när kommunen bildades. Men att kommunen kommer att klara sig eftersom den växer snabbt.
– 20 000 invånare är ett lagom mål som jag tror att vi kommer att nå. En liten kommun har ju samma lagar att leva upp till som en stor kommun och vi måste ha alla funktioner, även om vi inte har lika stora skatteintäkter. Det är därför vi har börjat samarbeta med andra kommuner om olika funktioner på vissa områden, säger han.