Men förslaget får mothugg från bland andra Boo Östberg (C).
Knivsta kommun väntas växa så mycket de närmaste åren att reningsverkets kapacitet inte kommer räcka.
– När samhällena blir större, måste vi hänga med även i avloppsreningskapaciteten, säger Tomas Adolphson, vice vd på Roslagsvatten som sköter vatten- och avloppsförsörjningen åt kommunen.
Snart är det därför dags för de lokala politikerna att ta ställning till hur kommunens avloppsrening ska ske i framtiden.
– Det är ingen panik än. Vi beräknar att kapaciteten blir för låg först om cirka tio år. Men det tar lång tid att planera och bygga nya anläggningar, därför är det bra att börja nu, säger Tomas Adolphson.
Enligt honom finns det tre alternativ för Knivstapolitikerna att ta ställning till.
De två första är att bygga ut nuvarande reningsverket eller att bygga ett nytt verk på en annan plats i kommunen. Det tredje alternativet är att lägga ner ett rör från Knivsta till Märsta. Från Märsta finns redan ett långt avloppsrör som forslar Sigtuna kommuns avloppsvatten ända till Käppalaverket på Lidingö.
Tomas Adolphson tror att alternativet med att bygga ut det nuvarande reningsverket på samma plats skulle innebära den lägsta investeringskostnaden bland de tre alternativen.
– Men om man tittar på driftskostnaden skulle Käppala-alternativet bli mer lönsamt. Samtidigt är det här just nu inte en ekonomisk fråga, utan mer ett politiskt ställningstagande om hur avloppsvatten ska renas i framtiden. Roslagsvatten tar inte ställning i sak utan vi förhåller oss till Vattentjänstlagen och redovisar vilka alternativ som står till buds.
Dagens reningsverk ligger i Nydal, nästa utbyggnadsområde i centrala Knivsta. Det nya bostadsområdet planeras bli en föregångare ur energi- och miljösynpunkt.
Behövs i sådana fall mer avloppsrening?
– Ja, oavsett vad som händer i Nydal så kommer kapaciteten behöva utökas, säger Tomas Adolphson.
Det finns olika åsikter bland Knivstas politiker om hur man ska göra med reningsverket. C och MP vill exempelvis att så mycket avfall som möjligt ska tas omhand lokalt.
– Vi kan inte fortsätta att bygga in oss i samma feltänk som tidigare. Ett fjärde alternativ är att, istället för ett reningsverk, bygga en återvinningsanläggning för näringsämnen, säger Boo Östberg (C) som framhåller att det finns separeringsteknik som kan byggas in redan i bostäderna.
Han vill inte att allt avlopp körs i samma rör så att näringsämnen som kväve och fosfor från urin och fekalier (avföring) blandas med gifter, tungmetaller och hormonstörande ftalater från industri-, disk- och tvättvatten. Han menar dessutom att det är ineffektivt ur energisynpunkt att låta pumpa avloppsvatten många mil istället för att återanvända näringen som gödsel lokalt.
Enligt Roslagsvattens utredning innebär en slamavskiljning och rening av slam i Knivstas reningsverk att kommunen får högre kostnader för reningen framöver.
– Samtidigt går det inte att rena och ta hand om lika mycket i ett reningsverk i Knivsta som på ett stort reningsverk. I Käppala kan vi också röta slam och ta vara på gas till bränsle, säger Tomas Adolphson som även poängterar att politikerna måste ta ställning till om renat avloppsvatten ska fortsätta att föras ut i Mälaren eller inte.
Boo Östberg säger att det ännu inte finns svar på alla frågor.
– Men vad det gäller att ta vara på gas så kommer mycket att ha förgasats redan i rören på den flera mil långa vägen till Käppala. Jag är övertygad om att det på lång sikt är mer effektivt med lokala lösningar i mindre skala.