Anledningen till att reningsverk får en så kallad revaq-certifiering är att man vill minska flödet av farliga ämnen till reningsverken och vattendragen. Genom arbetet blir avloppsslammet godkänt att återanvändas som gödning på åkrar.
– Revaq bygger mycket på information och så kallat uppströmsarbete. Syftet är att det som kommer in i reningsverket ska vara så rent som möjligt, säger Frida Österdahl, på Roslagsvatten.
Halterna av tungmetaller och andra farliga ämnen mäts sedan i slammet innan slammet blir godkänt att lägga ut. I Knivsta hade avloppsvattnet redan före certifieringen låga halter av oönskade ämnen.
– Det beror på att det inte finns några större industrier här. Vilken kvalitet avloppsslammet får beror också på hur många i kommunen som slänger färgrester och andra kemikalier i avloppet, säger Frida Österdahl.
Därför är det enligt henne viktigt att kommunerna gör det lätt för invånarna att göra sig av med kemikalier, mediciner och färgrester. Att informera på ett bra sätt om sopsortering har också stor effekt på hur rent avloppsslammet blir i varje kommun.
Parallellt med certifieringen av Knivsta reningsverk så är Knivsta kommun med i ett nationellt projekt som LRF driver. Syftet är att den fosfor, som finns i slammet från enskilda avloppstankar, också ska föras ut på åkermark.
– Det finns ett stort intresse från lantbrukare att ta emot avloppsslam från enskilda avloppstankar på landsbygden. I slutet av året hoppas vi ha fått till en pilotanläggning, säger Marika Palmér-Rivera, VA-strateg på Knivsta kommun.
När det gäller att få ut reningsverkets slam till jordbruk så är det Ragnsells som sköter den delen.
– Men planen är att sprida slammet på åkermark. Knivsta kommun vill följa riksdagens miljömål om återföring av fosfor från avlopp till jordbruksmark, säger Frida Österdahl.