Knivsta har hand om cirka 70 ensamkommande flyktingbarn, men hälften bor inte i kommunen.
Knivsta har ett eget boende som tar ungefär halva antalet flyktingbarn, enligt socialnämndens ordförande i Knivsta, Göran Nilsson (M).
De övriga barnen finns på familjehem och hvb-hem i olika orter i Uppsala län, men även i Dalarna, Gävleborg och Norrtälje.
– Barn som inte har stor problematik har vi i familjehem, och vi vill ha dem så nära som möjligt, säger Göran Nilsson.
Knivstabon Bishar Tüysüz är dock kritisk:
– Knivsta kommun vill inte ta barnen hem till Knivsta. De vill inte ha dem på hemmaplan, utan långt borta.
Han byggde ett hus som skulle bli ett hvb-hem, men när det stod klart fanns inga barn kvar som kunde bo där. Barnen placerades i olika orter utanför Knivsta.
– Knivsta kommun påstår att det inte finns barn att skicka till mig, säger Bishar Tüysüz.
Hösten 2015 kontaktade Bishar kommunen om avsikten att starta ett hvb-hem. Hans förslag välkomnades till en början positivt av politiker och tjänstemän, enligt honom. Han köpte ett hus värt sex miljoner kronor. Renoveringen kostade 500 000 kronor. Huset anpassades efter Knivsta kommuns önskemål.
Inspektionen för vård och omsorg, IVO, gav honom tillstånd att ta hand om sex till elva barn. Tillståndet avser både flickor och pojkar.
– Det är ett stort hus som ligger på en kulle med två lejonstatyer på varsin sida av infarten. Jag kallar det Lejonkullen då jag vill representera styrkan hos barnen och känslan av familjetillhörighet. Det har åtta sovrum, med 15 kvadratmeter per rum. Jag satsade stenhårt för att bygga Knivstas första hvb-hem.
Vad som skulle bli ett hem för barn har blivit ett hus uthyrt till ett byggbolag i två år framåt men drömmen om att boendet kommer till nytta för ändamålet slutar inte för Bishar.
Bishar Tüysüz anser att Knivsta köper platser på andra orter för att bli av med sina flyktingbarn och på sikt slippa ansvar när barnen blir myndiga och får fotfäste i kommunen de placerats i eller blir utvisade.
Han tycker också att Knivsta kommun gör fel genom att välja dyrare hem utanför Knivsta.
Han berättar att han var villig att erbjuda ett bra pris - från 1000 kronor per barn per dygn.
Idag betalar Knivsta kommun mellan 2000 och 3000 kronor per barn per dygn.
– Det finns ett fåtal fall som är dyrare, och det är för barn som har större behov och kräver mer personal, säger Göran Nilsson (M).
Göran Nilsson (M) förklarar hur det går till.
– Varje hem har en profil med sin kompetens. Och varje barn har olika behov. Det är inte är frågan om att hitta de billigaste platserna, utan att hitta platser som passar de aktuella barnen, och ofta blir det hem utanför kommunen.
Han berättar att många ensamkommande barn mår psykiskt dåligt och behöver stöd för att klara sitt liv.
– Då är det kompetens som efterfrågas.
Tjänstemännen försöker erbjuda den bästa vården utifrån barnens behov, menar Göran Nilsson.