Kort väntan gynnar integration

- Väntetider passiviserar, men här i Knivsta får vi exempelvis en plats på SFI samma dag som flyktingen kommer hit. Det finns ett bra klimat för att få gehör för sina idéer här och beslutsvägarna är korta, säger Linda Backman.
Engagemanget och erfarenheten hos flyktingsekreteraren och socialsekreteraren Anna-Lena Wallvik och SFI-lärarna tror hon också spelar stor roll för hur den första tiden blir för flyktingarna i Knivsta.

Utöver flyktingar tar Knivsta emot en del personer som invandrar av olika skäl.
- SFI får så mycket stryk, men här fungerar det faktiskt. Det täta samarbetet underlättar också. Sedan är det förstås även annat som vi inte kan påverka så mycket, men som spelar stor roll för att integrationen går bra, säger Linda Backman.
Arbetsmarknaden med gott om jobb i Uppsala, Stockholm och på Arlanda gör att många som kommer till Knivsta får arbete direkt efter att de har gått klart sin utbildning i svenska. Samarbetet med Arbetsförmedlingen i Märsta är bra och tack vare att många flyktingar blir självförsörjande stärker det deras integration i samhället.
- Även på det stadiet tror jag att det är de korta väntetiderna som gör att vi lyckas fånga upp och ta till vara den enorma drivkraft som finns hos de flesta människor som kommer hit, säger Linda Backman.

Andra sådana förklaringar till att integrationen fungerar bra i Knivsta kan vara att de flyktingar som kommer hit inte placeras i samma bostadsområde, utan får bostäder där det finns några lediga.
- Krasst kan man säga att vi inte kan ta hand om så många flyktingar eftersom det inte finns så många bostäder och det är klart att kvaliteten i arbetet då blir högre i mottagandet. Det blir en mer personlig relation på en liten ort också, säger Linda Backman.
Kollegan Anna-Lena Wallvik håller med om att ett gott samarbete är nyckeln till en bra integration.
- Ett bra mottagande är viktigt och ju snabbare man lär sig hur det svenska samhället fungerar desto bättre integration, säger Anna-Lena Wallvik, som även ser den framtida bostadsförsörjningen i kommunen som en viktig del för att integrationen ska fortsätta.

Enligt den aktuella undersökningen i tidningen Fokus var det hög sysselsättning och låga ohälsotal samt relativt höga inkomster bland förvärvsarbetande utrikesfödda som gav Knivsta en skjuts uppåt.
Departementssekreterare Maria Hansson, på justitiedepartementets avdelning för integration, säger att det är mycket svårt att säga exakt vad som bidrar till en lyckad integration.
- Många frågor som SFI-undervisning eller privat svenskundervisning har det gått politik i, men generellt sett kan man säga att goda möjligheter att lära sig språket är bra för integrationen, säger Maria Hansson.

Andra sådana generella parametrar som visat sig främja integration är möjligheten att få arbete och att diskrimineringen är låg i ett samhälle. Det vill säga att invånarna är öppna för nya saker och människor.
- På senare tid har ett bra företagsklimat också visat sig inverka på integrationen. I Kanada har exempelvis somaliska flyktingar klarat sig bättre än i andra delar av världen, säger Maria Hansson.
Men att Knivsta är en liten ort, behöver inte vara positivt för integreringen i sig. Forskningen visar att integrering går lättare på små orter om det finns många arbetstillfällen, men om det är ont om jobb kan konkurrensen i stället göra att integrationen blir sämre på små orter.