Låga doser av giftet i dricksvattnet

– Folk behöver inte vara oroliga eftersom halterna av PFOS är så låga i vattnet, men norra Mälaren har högre halter än övriga Mälaren och enligt vår mening borde ämnet inte finnas alls i sjön, säger Per Ericsson.
PFOS är ett ämne som kan orsaka cancer, leverskador och som kan störa reproduktionen hos människor och djur. Ju längre upp i näringskedjan desto högre koncentration. Det är därför skadligare att äta fisk fångad i Mälaren, än att dricka vatten därifrån.
Som UNT tidigare rapporterat så har staten, trots påstötningar från Sigtuna kommun, hittills vägrat att sanera marken kring före detta Räddningsskolan i Rosersberg. Både i vattnet här och i Halmsjön vid Arlanda har de högsta PFOS-värdena spårats av Svenska miljöinstitutet IVL. Även Per Ericsson på Norrvatten anser att dessa två områden har en stor del i att det finns PFOS i Mälarens vatten.
– De högsta värdena finns kring Rosersberg och vi anser att huvudprincipen borde vara att källorna ska åtgärdas, säger Per Ericsson.

Norra delen av Mälaren, det vill säga vattnet vid Uppsala, Knivsta, Sigtuna, Håbo och Upplands Väsby, fungerar nästan som en insjö fram till utloppet vid Kungsängen i Stockholms län. I vår del av Mälaren har man uppmätt 10 nanogram PFOS per liter vatten.
Vid Järfälla, där Norrvatten tar dricksvatten till 13 kommuner, har man hittat 6 nanogram per liter.
– Det finns inga gränsvärden för ämnet än i EU när det gäller dricksvatten, men Naturvårdsverket har uppskattat ett framtida gränsvärde till 350–1000 nanogram. I andra rapporter bedöms halter under 20 nanogram som låga, säger Per Ericsson.
Källan till det gift som spårats i Sigtuna kommun tros vara brandsläckningsskum som tidigare användes vid övningar här. Från 2008 är ämnet förbjudet. Men PFOS finns ändå fortfarande i vissa impregneringsmedel, rengöringsmedel och teflonprodukter.
– PFOS är ett ämne som inte stoppas med nuvarande reningsteknik. Det rinner rakt igenom reningsverken och det lagras i kroppen hos människor och djur, säger Tomas Viktor, på Svenska miljöinstitutet IVL.
Norrvatten är de första som letat efter PFOS i dricksvattnet i Mälaren.
– Tyvärr finns ämnet förmodligen i vatten över hela världen och det värsta är att det bara är ett av många ämnen som har akademiskt låga halter. Andra ämnen som inte stoppas av reningsverken kommer exempelvis från mediciner, säger Per Ericsson.

Eftersom det inte finns några gränsvärden för PFOS så finns i dag inget lagligt sätt för Sigtuna kommun att tvinga fram en sanering, trots att ämnena lagras i kroppen på människor och djur och på sikt kan vara skadliga. I stället ställs ofta högre krav på kommunernas reningsverk om att bli bättre på att stoppa kemikalier.
Det finns även åsikter inom Kemikalieinspektionen om att vattenintaget i Mälaren kan ändras så Norrvatten tar dricksvattnet längre ut i Mälaren där utspädningen är större. Men en sådan åtgärd skulle kosta de anslutna kommunerna hundratals miljoner kronor.
– Jag tycker i stället att kemikalielagstiftningen måste bli bättre och kemikalieinspektionen hårdare. Huvudprincipen måste vara att källorna ska åtgärdas, säger Per Ericsson.