Mer matavfall tillvaratas i Knivsta

Nästan dubbelt så mycket matavfall kommer att samlas in i år jämfört med förra året.
– Förra året fick vi in 400 ton sorterat matavfall. I år ser den siffran ut att stiga till 1 000 ton eller mer om folk fortsätter att sortera så bra som de gör nu, säger Tomas Colm, renhållningschef på Knivsta kommun.
Han säger att de första månaderna har gått över förväntan.
– Antagligen är det för att vi har så bra personer som har varit ute och knackat dörr för att ge råd och hjälp samtidigt som de delat ut papperspåsar för första årets förbrukning. De som fått besök har varit över förväntan positiva till den nya insamlingen, säger Tomas Colm.

Knivsta kommun började redan i början av 1990-talet att samla in komposterbart matavfall. Men på den tiden gick inte matavfallet till biogas och politikerna beslutade av kostnadsskäl att dra tillbaka insamlingen från landsbygden.
– Men vi har hela tiden haft insamling i Knivsta tätort, fast i plastpåsar som måste tömmas. Nu blir det mer logiskt och billigare, när man samlar in i papperspåsar som också är nedbrytbara. Samtidigt ska alla i kommunen få samma system, säger Tomas Colm.

Och nystarten har som nämnts tagits emot övervägande positivt av de Knivstabor som redan använder det nya insamlingssystemet. Biogasen från soporna blir nu bränsle åt bussar. Men några invånare undrar hur de ska göra när påsen blir för blöt.

Finns det inte risk att det blöter hål i pappret?
– Den invändningen har vi fått, men faktum är att när vi gjort tester så visar det sig att påsen håller för mycket väta. På vår hemsida finns också tips om hur man gör för att inte drabbas av problem med detta, säger Tomas Colm.

Ett exempel han nämner är att man kan lägga en tidning i botten på avfallspåsen. Påsen måste också bytas var tredje dag för att hålla. Utöver att kommunen nu kan låta göra biogas av allt matavfall så finns ännu en god effekt.
– När man använder papperspåsar så går det bort mycket vatten och onödig vikt. Över 20 procent av sopvikten försvinner när man kastar sitt matavfall i en papperspåse, i stället för i en plastpåse, säger Tomas Colm.
När papperspåsen ska ut från hushållen så kastas de i flerfamiljshusen i ett stort kärl för matavfall och utanför villor i bruna kärl.
– För att få människor att fortsätta sortera matavfallet så ska vi också göra det fräschare i soprummen, något som har stor betydelse för att man vill sortera, säger Tomas Colm.

Under april och maj kommer de sista hushållen i Knivsta att få sina papperspåsar med påshållare och under hösten börjar samma system att införas på landsbygden. Den som hellre vill hemkompostera sitt matavfall berörs inte av förändringen.

För Knivstabon Karl-Bertil Thorell är sophanteringen ett lyft.
– Vi har haft ett sophus här sedan huset byggdes för fem år sedan, och det fungerar väldigt bra. Det är många äldre som bor här och för de som går med rullator var det besvärligt förut när det var återvinningsstationer som man skulle gå till. Det här är mycket bättre. Hyresvärden sköter soprummet bra också, de tunnorna töms så ofta som behövs, och de olika kärlen är uppmärkta för olika typer av sopor, så det är lätt att göra rätt, säger Karl-Bertil Thorell, som bor centralt i Knivsta.