Motorväg planerades mitt i Knivsta

– Det speciella med det här kulturmiljöprogrammet är att det inte gäller bara speciellt skyddsvärda objekt i en kommun, utan att det omfattar alla miljöer i tätorten. Det gör att vi kan göra mer ingående studier i varje bostadsområde. Det här kulturmiljöprogrammet får också ett annat upplägg än hur det brukar se ut, säger Marja Erikson, avdelningschef för kulturmiljöenheten på Upplandsmuseet.
Det är hon, projektledaren Per Lundgren samt byggnadsantikvarie Martin Åhrén som utformar programmet tillsammans med Knivsta kommun. När allt är klart kommer alla 40 bostadsområden i Knivsta tätort ha fått var sin beskrivning, det vill säga ett blad med bilder, historik, karaktärsdrag, fakta och saker att tänka på.

Exempelvis kommer flerbostadshusen i 1970-talsområdet Granbacken få ett eget programblad likväl som egnahemshusen i Gredelby får ett.
– Vi tycker att det nu är viktigt att nå ut till dem som bor i Knivsta så att vi får reda på vad husägare och andra som brukar områden och byggnader tycker. Vi vill att de ska bli uppmärksammade på de värden som finns, och hoppas att folk ska förstå hur de ska utnyttja och bevara de värden som finns, säger Marja Erikson.
För att få tag i Knivstaborna har stadsvandringar och föreläsningar arrangerats. På Upplandsmuseets hemsida finns också en webbenkät som alla Knivstabor kan fylla i.
Kulturmiljöprogrammet ska sedan vara ett grundmaterial som tjänstemännen och politikerna kan utgå ifrån när de planerar nybyggnation och ombyggnader i Knivsta.
I de fakta som forskarna redan fått fram får man exempelvis veta varför Apoteksvägen ser ut som den gör.
– Många tror att den byggdes bred och rak för att utgöra en framtida paradgata mitt i Knivsta, men tanken när den byggdes var istället att man trodde att den skulle bli en anslutning till den nya motorvägen, säger Per Lundgren.

Ända fram till 1950-talet fanns planer på att dra E 4 bara 700 meter från korsningen mellan Apoteksvägen och Forsbyvägen, det vill säga rakt igenom nuvarande Knivsta.
Och i de egnahemsområden i Gredelby vars tomter sågverket sålde till sina anställda ingick en bra bit tomt för att arbetarna skulle kunna dryga ut sin lön genom odling av egna grönsaker och potatis.
– Från början bestod Knivsta till stor del av två områden som ägdes av sågverket och av Särsta säteri. Mellan dessa områden, där kärnan av Knivsta är i dag, var det länge bara åkrar, säger Per Lundgren.
Att västra sidan om järnvägen, Ängby med mera, inte bebyggdes på många år berodde på att den marken var komministerboställe och för att kyrkan behövde den marken så att komministern kunde försörja sig.

Byggnadsnämndens ordförande Boo Östberg (C) säger att han är mycket imponerad av arbetet med kulturmiljöprogrammet.
– Vi har fått veta så mycket mer om Knivsta genom Upplandsmuseets arbete och jag tror att vi kommer att ha jättestor nytta av programmet. För om vi inte känner till samhällets historia så är ju risken att vi bygger bort gamla värden när det ska byggas nytt, säger Boo Östberg.