Det är Energimyndigheten som nu har beviljat Knivsta kommun 600 000 kronor till mätningar av den nybyggda skolan. Sammanlagt har kommunen fått 1,3 miljoner kronor i bidrag inom energiområdet under det senaste året.
– Det känns jätteroligt och visar på att vi gör ett arbete som är av nationellt intresse. Samtidigt får vi möjlighet att bidra till en hållbar utveckling, säger Martin Wetterstedt, energistrateg i Knivsta kommun.
Skolan, med solceller på taket, är den första eller andra i Sverige som får internationell certifiering för att den är byggd som ett passivhus, ett hus som kräver mycket lite energi för att värmas upp.
Projektet kring skolan startar nu i december och ska pågå i fyra år. Det handlar bland annat om att mäta att Högåsskolan fungerar för sitt ändamål, trots att väggarna exempelvis är tätare än i en vanlig skola.
– Det nya projektet handlar både om att verifiera så att det inte blir fuktproblem eller andra problem, och att mäta så att skolan inte gör av med mer energi än beräknat, säger Martin Wetterstedt.
Högåsskolan som ligger på det nybyggda Sågenområdet, blir inte dyrare att bygga än Brännkärrsskolan i nya Alsike. Och eftersom kommunen nu har två nybyggda skolor, en byggd som passivhus och en byggd med vanlig teknik, så kan det bli ytterligare jämförelser i framtiden.
– Om Högåsskolan fungerar som det är tänkt så kan det bli så att vi kan komma att slå hål på myten att passivhus är dyra och svåra att bygga, säger Martin Wetterstedt.
Tror du att fler kommuner kommer ta efter er när de bygger skolor?
– Ja, vi är övertygade om att Högåsskolan ska fungera bra.
I dag finns det ett par förskolor byggda som passivhus och flera vanliga hus samt även någon skola. Men Högåsskolan blir den första eller andra skolan i Sverige som får internationell certifiering för passivhus.
Stödet är det fjärde som Knivsta kommun får inom energiområdet. De övriga stöden går till nästa centrala nybyggnadsområde, Nydal, och till energieffektiviseringar i Knivstabostäders bostadsområden.
– I Nydal har vi gjort en trafikstudie som handlar om att planera byggandet så att det exempelvis blir lättare att välja energisnåla alternativ som kollektivtrafik, cykel och att gå. I Nydal utreder kommunen också småskalig energiproduktion till bostäderna, säger Martin Wetterstedt om övriga utvecklingsprojekt som bidragen går till.