Görel Nyman brinner för sitt jobb som veterinär och forskare. Arbetet har gett henne fantastiska upplevelser under årens lopp. Bland annat har hon varit med om att söva vilda djur i Zimbabwe.
– Jag ångrar verkligen inte mitt yrkesval som innebär att jag både får forska och arbeta kliniskt, säger Görel Nyman hemma på sin soliga glasveranda.
Hon bor på Trunstaberg, en vanlig gård nära Knivsta tätort. Det enda ovanliga är att det i en av gårdens hagar just nu går tre varmblodsston som blivit dräktiga genom embryotransfer. Det riktiga moderstoet kan ägaren på det här sättet fortsätta att tävla, utan att det är havande.
Det var förra året som Görel Nyman började fundera på hur hon ska få lönsamhet i sin jordbruksfastighet.
– Jag kunde välja mellan att antingen avveckla eller utveckla, säger Görel Nyman som blev glad, men lite överraskad då länsstyrelsen för några veckor sedan beviljade henne närmare 500 000 kronor i bidrag för att kunna modernisera sitt jordbruk och bygga ut.
Görel Nymans specialområde är anestesi och i många år arbetade hon på kirurgen på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) med att söva djur och ge dem smärtlindring. För tio år sedan startade hon med två kolleger Mälaren smådjursklinik som ligger mellan Sigtuna och Vassunda.
– I dag gör jag bara enstaka inhopp på smådjurskliniken där vi har fem anställda. Min huvudsakliga uppgift är att vara lärare och forskare på SLU:s djursjukskötarutbildning.
På övrig tid driver hon Trunstabergs gård tillsammans med döttrarna Emma och Maja Granström.
Idén om embryotransfer fick Görel Nyman då hon såg att allt fler svenskar åker till Tyskland och Holland för att köpa ridhästar.
– Jag vill se om det går att öka Sveriges konkurrenskraft genom en skarpare selektering av ston, säger Görel Nyman.
Förutsättningarna för att driva jordbruk och hästavel i Sverige är inte desamma som i resten av Europa. Därför blir även kostnaderna för fölen högre i Sverige, dessutom behöver kvaliteten på fölen förbättras här, enligt henne.
– Vi har bra djurskyddslagar i Sverige, men ändå åker många till andra länder och köper hästar som föds upp under helt andra villkor. Då måste man prova något nytt för att stärka vår konkurrenskraft, säger Görel Nyman.
Bland annat finns det för få riktigt bra ston i svensk avel eftersom de bästa och mest friska tävlas i stället.
– Genom embryotransfern kan man snabbare få reda på vilken hingsts gener som ger bäst avkomma med ett sto.
Kan den här metoden användas även på andra djurslag?
– Ja, man har redan stor nytta av avelsmetoden på exempelvis kor som mjölkar bra. För det är ju en avelsutveckling man vill åt. När det gäller hästar är det individer med bästa prestationsförmågan, bästa temperamentet och bästa hälsan som man vill avla fram, säger Görel Nyman.
För att genomföra en embryotransfer krävs även fingerfärdighet och rätt teknik.
– Efter sju dagar ska embryot föras över från givaren till mottagaren, då ser embryot bara ut som ett litet silverkorn, man får använda mikroskop för att få syn på det. Det är viktigt att allt sker i en steril miljö för att man ska lyckas, säger Görel Nyman och visar sitt mikroskop som än så länge står inne i villan.
Trots fördelarna så finns det kritiska synpunkter mot den nya tekniken. En del tycker inte om när människan lägger sig i naturens gång. En annan aspekt är att ingen vet exakt hur mycket generna betyder för en häst, jämfört med hur mycket den påverkas av miljön.
– Det återstår att se, men jag försöker hitta ston som jag tror kan passa ihop med fölet. De ston som jag nu valt ut har alla tidigare visat att de är bra och trygga mammor och det är därför de får bära de nya fölen, säger Görel Nyman.