Ett av Per Jonssons första uppdrag har varit att införa första insatsperson (Fip) i kommunen.
1 Vad är det här för satsning?
– Det handlar om att vi ska kunna vara snabbare på plats vid exempelvis bilolyckor och bränder än i dag. I dag har vi deltidsbrandmän på nätter och helger i Knivsta. De har en inställelsetid på cirka fem minuter innan de kan åka från brandstationen vid larm. Fip innebär här att ett första insatsbefäl alltid har utrustning med sig i en bil som ständigt rullar i kommunen. På så sätt kan en person med hjälp av bland annat hjärtstartare eller släckgranat kunna göra en första snabb insats som begränsar olyckans storlek. En släckgranat är mycket effektiv och kan släcka ett stort utrymme i ett tidigt skede, utan att man ens behöver sprida ut skum eller pulver. Befälet kan också skaffa sig en bild av olyckan och börja planera insatsen innan övrig personal anländer.
2 Har befälet med sig bilen hem?
– Ja, bilen kommer de befälsutbildade som bor i Knivsta att turas om att köra omkring i. På så sätt kommer vi alltid att ha en bil ute på fältet som har större chans att vara på plats snabbt. Jag har goda erfarenheter från Hälsingland där jag arbetade tidigare och där vi hade en sådan här bil. Knivsta är först i Brandkåren Attunda med att införa Fip i norra Storstockholm, men hos andra kommuner i Uppsala län finns redan några sådana här bilar.
3 Har ni fler nyheter på gång?
– Ja, i dag handlar brandmannayrket inte längre om att vara på stationen och laga utrustning, spela fotboll eller spela kort för att sedan åka ut på bränder. Numera arbetar vi mest med förebyggande arbete för att förhindra olyckor och för att bränder inte ska bli omfattande. Vi anställer därför personer med olika typer av bakgrund i dag, eftersom fler kompetenser behövs för att vi ska klara vårt förebyggande uppdrag.
4 Vilka anställer ni?
– Exempelvis är det en nyanställd här på stationen som tidigare har arbetat som skådespelare och inom showbiz. Vi hoppas att hon framöver ska kunna sätta upp en liten teaterföreställning som vi ska kunna bjuda alla förskolebarn i kommunen på.
5 Vad ska pjäsen handla om?
– Scenerna kan exempelvis handla om hur man gör i hemmet om det börjar brinna, att man ska ha flytväst vid sjön och så vidare. Det är så vi ska jobba i dag och det är viktigt för oss att nå barnen i det förebyggande arbetet. Sedan går många barn hem till de vuxna och talar om hur det ska vara…
6 Hur gör ni mer för att nå ut?
– Vi håller många kurser på företag och kommuner. Exempelvis har vi utbildat all personal på Hälsohuset i hur de ska agera vid en badolycka. På företag och förskolor handlade våra besök förr mycket om att besiktiga byggnadsteknik. Nu riktar vi mest in oss på att kolla om det systematiska brandskyddsarbetet fungerar. Det vill säga om personalen vet exempelvis hur de ska hantera en brandsläckare, hur de ska utrymma en lokal eller om de har lärt sig hjärt- och lungräddning. Ju fler vi har förberett på hur man kan agera, desto mindre blir konsekvenserna av olyckor och bränder.
7 Hur ska en bra brandman vara?
– Förr övade vi och åkte på larm. Då räckte det med att man var en duktig hantverkare och idrottsman. I dag tittar vi även på andra kompetenser. Exempelvis behöver vi sjukvårdskunniga, människor som är bra på att framföra vårt budskap på ett intressant sätt för barn och så vidare. Men samtidigt så måste de vi anställer vara vältränade.
8 När får ni dygnet-runt-bemanning i Knivsta?
– Jag önskar att vi ska få det snart och jag tror att det kommer bli så senare eftersom Knivsta kommun växer så snabbt. Det är mycket bra att vår nya brandstationsbyggnad förbereddes för en utbyggnad redan från början så att stationen sedan kan växa i takt med att befolkningen växer.