Nynazism bland unga Knivstabor
Det finns nynazism bland ungdomar i Knivsta. Det säger Christer Mattsson, från Forum för levande historia. Häromdagen var han på Thunmanskolan för att föreläsa för lärarna.
Christer Mattsson vid Forum för levande historia säger att man måste arbeta långsiktigt med värdegrundsfrågor.
Foto: Maria Lindblom
I Knivsta förekommer som UNT tidigare rapporterat klistermärken och klotter med rasistiska budskap och budskap som "hata polisen". Klistermärkena och hemsidor som uppmanar till aktioner i Knivsta kommer från en nynazistisk organisation som försöker att värva ungdomar från orten.
Innebär klistermärken och klotter att det finns nynazism i Knivsta?
- Ja, nynazism och rasism finns även om de som har värderingarna kanske inte är medlemmar i någon organisation. Man kan tillhöra en nazistisk värld med sådana vänner, men värderingarna är inte statiska, utan brukar komma och gå i ett och samma samhälle, säger Christer Mattsson.
Även skolpersonal bekräftar att det just nu finns ungdomar med rasistiska och intoleranta värderingar i Knivsta.
Vilka är det som riskerar att gå med i de extrema grupperna?
- Det är ungdomar som har bekymmer i skolan och hemma. De känner sig utanför och lever ofta i socialt utsatta familjer. Samtidigt finns också det som vi kallar det svarta överlämnandet. Intoleranta normer och rasism går i arv i familjer och det är förklaringen till att det i vissa regioner förekommer mer rasism än i andra, säger Christer Mattsson.
Han menar att ungefär samma mekanismer ligger bakom de våldsamheter med bilbränder som förekommit i olika förorter på senare tid.
Vad kan skolpersonal göra för att värderingarna inte ska sprida sig?
- Först måste man få till en gemensam analys och sedan måste man arbeta långsiktigt och till vardags med värdegrundsfrågor, säger Christer Mattsson som är lärare i grunden och som bland annat hjälpte Kungälvs kommun efter att 14-årige John Hron mördades av nynazister när han var ute och tältade med en kompis 1995.
I Kungälv arbetar man nu kontinuerligt med de här frågorna eftersom det alltid kommer nya barn som har värderingar som inte tolererar olikheter hos människor, och att det alltid finns barn från socialt oroliga familjer som riskerar att hamna i extrema grupper.
Trots att de flesta i Kungälvs kommun var upprörda efter mordet på John Hron så var det, enligt Christer Mattsson, ändå svårt att få i gång arbetet mot rasism.
- Det här är en fråga där mycket godtycke förekommer. Här förekommer allt från folk som säger "de är inga riktiga rasister, utan några som inte förstår bättre" till dem som målar upp en mörk framtid med SS marscherande på gatorna, säger Christer Mattsson.
Till en början kunde man i Kungälv inte komma överens om man skulle göra något åt det som hänt eller om det bara var en enstaka händelse som aldrig skulle upprepas. Till slut började de arbeta långsiktigt med värderingsövningar i skolorna och i dag tror Christer Mattsson att samma sak aldrig skulle kunna hända där igen.
På Thunmanskolan säger rektor Ulrika Lundquist att de vill vi arbeta med de här frågorna på lång sikt.
- 30 september samarbetar vi också med Sjögrenska gymnasiet om ett internationellt besök som sker i Sidas regi, säger Ulrika Lundquist, om fortsättningen på satsningen.
Sara Almlöf, lärare i svenska och samhällsorientering, var mycket nöjd med vidareutbildningen.
- Det är suveränt bra att vi får jobba med det här. Det är viktiga frågor och aldrig fel att få mer kött på benen, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter